--Dom sitter som statyer dom små gussänglarna.. Matte såg lycklig ut..

Dom små gussänglarna var lilla mor och hennes lilla son och vi satt vid grillelden på Nytorpet, medan matte och Agneta donade med korvarna..

Elden sprakade och värmde.. Hundar och mänskor var trötta och hungriga efter en långpromenad i det vackra vädret..

Matte satt och dinglade med ett korvbröd i handen och jag, snabba kobran, snodde åt mej en bit..

Det där med  "gussänglar"  var alltså en grov överdrift.. Vi satt som spikade därför att vi hoppades på att snika till oss nåra korvar.. "Helst allihop", sa lilla mor..

Matte, som gärna säjer dumma saker när tillfälle bjuds, muttrade nåt om att vi skulle passa oss så vi inte slutade som "hot dogs".. Vi begrep inte vad hon menade och det gjorde tydligtvis inte Agneta heller.. Så hon fick sitta och fnissa för sej själv..

Nåväl, visst blev vi bjudna både på korv och bröd, men löken och senapen tackade vi nej till..

Efter maten upptäckte damerna, att det skulle vara roligt att åka och titta på buskar och träd, odlade sådana, så kosan ställdes till Ljungsled, en plantskola i närheten..

Vi, små hundar, fick stanna kvar i bilen medan damerna vandrade runt och tittade, men det gjorde inget.. Vi var mätta och belåtna och det var bara skönt att få sitta i lugn och ro..

Den här utfärden tog nästan hela eftermiddagen och nåt mera blev inte gjort.. Tja, det är inte särskilt ofta det  b l i r  nåt gjort.. Hundarna leker eller sover och matte är maklig..

Det må väl vara slut med makligheten strax eftersom trädgården väntar på att göras höstfin..

--Allt i  s i n  tid, säjer matte, och ser ut som om hon  m e n a r  det också..