--Värst vad du  l i n k a r, matte.. Har du extra ont i foten idag.. Hundarna tittar bekymrat på sin mänska.. Hon rör sej precis som om hon har ont  ö v e r a l l t..

--Nä, inte i foten.. Inte värre än vanligt iallafall.. Idag har jag mera ont i  h e l a  kroppen.. Jag är ordentligt mörbultad..

--M ö r b u l t a d... Ooh.. Har nån gett sej på dej med en  k ö t t k l u b b a.. Var var  v i  när detta hemska överfall skedde..

--H a r  vi nte sagt åt dej att hålla dej hemma istället för att ge dej ut till stan och andra farliga ställen..

--Och  m å s t e  du ge dej iväg är det bäst att  v i  följer med.. Så vi kan hålla ett öga på dej.. Och försvara dej när nån vill ge sej på dej..

--Nä vovvarna.. I n g e n  har gett sej på mej, men igår i  s k o g e n   snubblade jag och gick på öronen.. Minns ni inte det.. Ni  v a r  ju faktiskt med.. Och Agneta också.. Och hon blev lika rädd som  j a g  när jag brakade i backen..

Jo, nu erinrar hundrna sej ett stort brak och så försvann matte utom synhåll ner i lingonriset.. Det var alltså  d e t  som hon menade med att hon känner sej mörbultad..

Vi var alltså i skogen i går också.. Damerna avsåg  i n t e  att ge sej ut och leta svamp, men fick iallafall syn på ett par fina champinjoner.. Dom plockade Agneta och skulle ta med sej hem.. Sen mötte vi en familj, som satt och fikade och hade en del svamp i en korg.. Då gav Agneta bort champinjonerna till  d o m..

Vovvarna tycker det var  b r a  gjort.. Det vittnar om ett generöst sinnelag..

--Nja, sa Agneta.. Det var så  l i t e  svamp så det lönade sej knappt att göra vid den.. Dom som fick den hade betydligt mer i sin korg.. Och  d ä r  kom dom bättre till pass..

Det är  m å n d a g  igen.. "Halleluja"  sjunger matte och ser lycklig ut.. Veckans bästa dag..

Och värmen håller i sej..

--Ord, sa matte,  d o m  måste man vara försiktig med.. Liksom med tankar, sa hon och kliade sej i håret..

--Vad menar du med  d e t,  matte, och varför kliar du sej i huvet.. Hundarna är förbryllade..

Saken är den, att det kliade i mattes huvud för ett par dar sen, och då tänkte hon för sej själv nåt i stil med:

-Måtte jag inte fått  l ö s s..

Det var på skämt hon tänkte det, och det var dumt gjort.. Ända sen lustanken dök upp i hjärncellen har det kliat nåt förskräckligt i huvet på henne..

--Men matte,  d u  umgås väl aldrig med  b a r n  och det är  d o m  som blir nerlusade.. Inte äldre damer.. För övrigt skulle du väl ha  s e t t  en eller annan lus om du haft huvet fullt av dom..

Hundarna gör sitt bästa för att få matte på andra och sundare tankar.. Men så kommer vi ihåg för flera år sen när hon trodde hon hade  s k a b b..

Ingen läkare ville ta i henne ens med tång, så hon fick åka till veterinär Lena och bli skabbundersökt..

Inte hade matte skabb inte, och så fort hon förstått  d e t  försvann klådan.. "Swisch"  bara.. Så var den borta..

Således gäller det för matte att  s l u t a  tänka på ohyra.. Då kommer kliandet att upphöra av sej självt..

--Jag undrar, säjer lilla Hallon eftertänksamt, om matte kan vara ett offer för sin egen  f a n t a s i..

Lilla mor blänger och fnyser ett litet fnys: --Snarare för sin  i n b i l l n i n g s f ö r m å g a..

Go´söndag, världen..

--Egna svampställen,  f i n n s  det nåt sådant.. Hundarna är lite  brydda eftersom mänskor hela tiden pratar om  s i n a alldeles  e g n a  svampställen.. Så vitt  v i  vet faller svampställen under  a l l e m a n s r ä t t e n.. Och om de inte  gör det måste de väl tillhöra  m a r k ä g a r e n..

Varför hundarna har börjat fundera över nåt för  o s s  så ointressant som svampställen, beror på att matte har på facebook talat om var hon och Agneta hittade all svampen hörom dan.. Det verkar ha rönt en viss förvåning av kommentarerna att döma.. Tacksamhet också..

--Har du varit  k o r k a d  nu igen, undrar hundarna och slokar.. V i  vill att vår mänska ska vara alert och klok.. Inte korkad..

--Nä, det tycker jag inte.. Svampen är ju inte  m i n..  Inte marken heller.. Dessutom  u n n a r  jag andra mänskor att få lite roligt i skogen.. Och till syvende och sist finns det säkerligen tillräckligt för alla i dom vida skogarna uppe i Ringamåla..

Just  s v a m p  verkar vara nåt som lockar fram mänskans  s ä m s t a  sidor.. Snålhet och missunnsamhet.. Tillåmed ilska och fiendskap..

--Det var en duktig samling  d ö d s s y n d e r  vovvarna räknade upp, säjer matte och ser nästan förfärad ut..

--Betyder det faktum att du unnar andra att också plocka svamp, att  d u  inte hänger dej åt nåra allvarliga synder, matte.. Alldeles  s ä k r a  på vad synder  ä r  är vi förstås inte..

Matte ser alldeles perplex ut.. Sen verkar hon ta sej en ordentlig funderare, och till sist drar hon sej i nästippen och säjer:

--Jag stjäl inte och inte heller mördar jag.. Jag är inte avundsjuk och jag  f ö r s ö k e r  låta bli att prata skit och folk.. Det är för övrigt inte alltid  d e t  går, framför allt om jag känner ilska mot nån.. Nån vidare  l ö g n a r e  är jag inte.. Inte för att jag inte  f ö r s ö k e r  ljuga lite ibland, men jag har tyvärr ett ansikte som direkt avslöjar lögnen..

--Den enda allvarliga synd jag har problem med är  f r o s s e r i..

--Vad är  d e t, matte.. Hundarna spärrar upp ögonen och öronen står rätt ut.. Nu kommer en hemsk bekännelse.. D e t  är vi säkra på..

--Tja, jag är alldeles för förtjust i god mat.. Och  d e t  straffar sej eftersom byxorna till ooch från inte riktigt går att knäppa.. Men, i ärlighets namn, vovvarna är  v ä r r e  frossare än jag..  M a t v r a k  är vad ni är..

Vi sätter oss på våra små bakar och försöker smälta det matte precis sagt.. Vederbörligen imponerade.. Tänk att  v i ägnar oss åt en av dödssynderna..

--Lycka  ä r, strålade matte..

--En varm  v a l p, fyllde hundarna i, och lät svansarna gå i topp..

--Nja, snarare kanske två varma  s e n i o r e r, sa matte och såg så innerligen kärleksfullt på vovvarna..

Men det var inte det jag tänkte säja..

--Vad  t ä n k t e  du säja då, matte.. Svansarna hejdar sej.. Vet inte om dom ska fortsätta i topp eller möjligen dala..

--Jo, jag tänkte säja, att lycka är en rågad  s v a m p k o r g..  D e t  var vad jag tänkte säja..

Saken är den, att matte och Agneta drog iväg till mattes gamla jobbtrakter i norra Blekinge för att eventuellt, högst eventuellt, plocka lite svamp.. (V i  fick inte följa med.. Matte är nämligen rädd att vi ska dra hem fästingar)..

Och så åkte dom hem med en stor korg full med trattisar, gulingar och en stor, fin blomkålssvamp..

--M-men var  h a r  du svampen, matte.. Hundarna tittar och sniffar.. Ingen svamp.. 

Den tog Agneta hand om.. Hon  ä l s k a r  att sitta och rensa och sortera.. Och steka in och lägga i fryspåsar.. Matte kommer att få färdiginlagd svamp nästa gång damerna ses.. D e t  är hon glad för.. H e n n e s  intresse för svamp inskränker sej till att  h i t t a  den.. Och givetvis till att  ä t a  den..

Hur var det då med mattes  s a m v e t e  i går.. Hundarna vet inte riktigt om svampplockning räknas som  a r b e t e  eller  n ö j e.. Är det nöje så är risken för samvetskval stor..

--Ärligt tala vet inte  j a g  det heller, sa matte fundersamt.. Men för att tillfredsställa gamle Luther satte jag igång och klippte gräset senare på eftermiddan.. Och  d å  mådde samvetet gott..

--Igår gick du upp  v ä l d i g t  tidigt, matte.. Och sen satt du och sov hela eftermiddan.. Vore det inte bättre att du sov lite längre på morronen och sen var vaken  h e l a  dan.. Hundarna förstår sej inte på mattes hantering av dygnet..

V i  för vår del sover båda morron, middag och natt.. Väldigt mycket sover vi.. Och till skillnad från matte får vi inte dåligt samvete om vi skulle lura till mitt på eftermiddagen heller..

Det är nämligen så, att i mänskornas värld är det  f u l t  att sova på dan, medan det däremot är  f i n t  att göra som matte.. Gå upp tidigt.. Det är tecken på flit och företagsamhet.. Fast, det är klart, då ska man  hålla sej vaken också.. Och så ska man gno på utav bara attan..

Igår blev det inte många knop gjorda.. Och mattes samvete värkte..

Sommarvädret håller i sej.. Det är riktigt varmt fortfarande.. I går kväll glömde matte att stänga till fönstret i sovrummet.. Så i natt har vi sovit för vidöppet fönster.. Nåja,  g a r d i n e n  var fördragen, så det blåste inte på oss.. Och mörkt var det också i rummet..

--Vad ska vi hitta på idag, matte.. Hundarna hoppas givetvis på en skogstur.. Och på att matte ska hålla sej vaken hela dan..

Nu har alla blommorna trillat av mattes fina orkidé.. Men det kommer nya blad, så  l e v e r  gör den.

--Nu gäller det att ha  t å l a m o d, sa grannfrun, när matte frågade henne hur hon ska förfara med fina växten..

Tålamod är väl inte mattes främsta egenskap precis.. Men hon får väl  l ä r a  sej.. Hon som alla andra..

--Dom är lite knepiga, gubbarna, eller hur matte..

Hundarna förfäras och smått äcklas av en bild i tidningen i dag..

En vuxen man har satt diverse bucklor under skinnet.. Bland annat ett par små horn i pannan.. Öronen har han töjt ut med runda skivor och så har han stoppat diverse "prydnader" i ansikte och öron.. Lägg därtill ett litet djävulslikt skägg..

--Tja, matte drar på det.. För att  e n  gubbe beter sej besynnerligt får ni inte dra  a l l a  över en kam.. Dom allra flesta skulle nog vägra att styra ut sej som mannen i tidningen..

--Och förresten, lägger hon till, det är ingen som opponerar sej över att  k v i n n o r  klär ut sej på alla möjliga konstiga vis.. Rättvisa ska det vara.. Även  m ä n  ska ha rätt att skämma ut sej..

Sa hon och satte därmed punkt för diskussionen..

Matte höll ord.. (Det  b r u k a r  hon faktiskt göra)  och tog oss ner till skogen vid Listers huvud i går morse.. Det var sagolikt vackert i morronsolens ljus.. Sa matte.. V i  tyckte nog att det var  d o f t e r n a  som var sagolika..

En hel timme var vi lösa.. Sen fick jag sniffen på nåt obekant och började skälla.. Lite lagom ängsligt, lagom kaxigt.. Lilla mor stämde ögonblickligen in.. Omåttligt kaxigt..

Vi var bara fem minuter från bilen när det här skällandet satte igång, så matte fann för gott att ta på oss koppel..

Det kändes tryggt och bra, tyckte  j a g.. Lilla mor tyckte precis tvärtom.. Hon är allt bra tuff min lilla morsa..

På eftermiddagen följde matte med Agneta till Gränum med ett lass äpplen, som skulle till mustning.. När damerna stannade bilen på gårdsplanen kom två storskällande hundar mot dom.. En Berner sennen och en blandras..

L i t e  ängslig kände matte sej när hon klev ur bilen, men den stora sennenhunden var ännu ängsligare.. Han höll sej tätt bakom henne och sniffade och sniffade.. När hon vände sej om mot honom backade han genast tillbaka, för att omedelbart tassa fram igen..

V i  tror att jättehunden tyckte att det var en  g o d  lukt som lådde vid matte.. Vi terriers har givetvis fått matte att lukta lika gott som vi själva gör.. Att han dessutom visade respekt måste bero på att han fick extra mycket av lilla mors doft i näsan då och då..

Solen skiner  m e n  det är mörka moln på himlen.. Matte hoppas att det dröjer innan det börjar regna igen.. Med tanke på att betongen i källaren behöver torka ytterligare..

För tre månader en fick matte en vacker blomma.. Skötseln av den här växten gav henne en hel del huvudbry..

V a t t e n  skulle den ha.. Men ytterst sparsamt..

Matte har tydligen lyckats riktigt bra med växten, för nu har den börjat få nya blad.. Och nånting, som kan vara början till nya stänglar.. Blommorna har emellertid vissnat..

--I verkliga livet hänger dom här växterna upp och ner i träden i urskogen, sa en dam till matte för en tid sen..

Att rigga upp en upp-och-ner-anordning ställer sej aningen knepigt, så växten får stå kvar på fönsterbrädet i köket.. Matte  v a r  emellertid frestad att göra ett försök..

Hundarna följer växtens vidare öden med spänning..

Jag glömde visst att nämna växtens namn.. Det är en  o r k i d é  och den  h a d e  spöklikt vita blommor.. Och  d o m  var långlivade..

Vädret kommer att bli vackert i dag också.. Igår fick vi ingen skogspromenad för matte snyggade till rabatten närmast gatan.. Den där, där det växer diabolobuskar.. Ogräs växte där också.. Ända tills i går, när matte tog bort det.. Buskarna har förresten börjat skjuta nya skott efter det att dom i stort sett jämnades med marken för nån månad sen..

--Det är mycket med växter nu, matte.. Både inomhus och utomhus.. Inte för att vi  känner oss försummade.. Men visst vore det väl på sin plats med en ordentlig skogspromenad.. Gärna nu på morronen. Efter frukosten, förstås..

Matte ser ut att fundera.. Sen kommer det:

--Okej, vovvarna.. Vi  f a r  till skogen så fort vi fått frukost..

--Matte, vad menas med  d e m o k r a t i  egentligen.. Ordet har nämnts massor med gånger under de senaste veckorna..

Hundarna är som vanligt alerta och vill veta..

--Tja, egentligen betyder det folkstyre.. Ungefär så.. Iallafall.. Fast.. En av dom värsta diktaturerna i modern tid kallade sej Tyska Demokratiska Republiken.. Så man får kanske ta betydelsen med en nypa salt..

Matte ser fundersam ut.. I  h e n n e s  lilla värld har alltid en spade varit en spade, men att demokrati betyder demokrati är inte alls klart.. Och  d e t  gör både hundarna och matte förbryllade.. För att inte säja förfärade..

Valet är över och vi får en ny regering.. Fast, det är klart, nån större förändring för vår del lär det inte betyda..

--Bara tågen går i tid är vi nöjda.. D e t  är mattes åsikt i frågan..

--Men matte,  v i  åker väl aldrig tåg.. Hundarnas ögon blir som tefat..

--Nä just det, små vovvar.. Just det..

En ny vecka har precis börjat.. Lika solig och varm som den förra, efter vad det verkar.. Murningen i källaren håller på att torka upp, och kommer det bara inget regn de närmaste dagarna kanske den torkar helt och hållet..

Igår trampade matte ihjäl en stor spindel.. Sen nästan kräktes hon..

Det är tydligen inte lika sadistiskt roligt att ta kål på spindlar som på sniglar..

Det beror kanske på att matte är  r ä d d  för spindlar men inte för sniglar..

Innerst inne kanske hon tror att spindlarna ska  h ä m n a s.. Växa sej jättestora och skumpa ifatt henne  och trampa ihjäl henne.. Med åtta hemska fötter..