Det är märkligt.. Man kan vara glad och lessen på  o l i k a  sätt.. Glad så man hoppar och hässjar och viftar med hela kroppen.. Och lessen så man bara kryper undan och slokar och inte vill se varken hund eller mänska..

Igår var matte och jag lessna eftersom lilla mor var mycket sjuk.. Vi var lessna på ett väldigt stillsamt vis.. Båda tassade runt lilla mor och liksom svalde hela tiden..

Matte tog lilla mor till veterinär Lena i Näsum och där konstaterades, att hon hade varbildning i ett par tänder.. Inte konstigt att hon mådde dåligt..

Tänderna drogs ut, men innan dess hade Lena gått igenom lilla mor väldigt grundligt och konstaterat, att inga andra fel fanns.. Fast.. det är klart.. t a n d v ä r k  är inte att leka med..

Lilla mor fick penicillin och matte har stoppat i henne första tabletten idag..

Vår lilla morsa är redan i betydligt bättre form.. Matlusten har kommit tillbaka och hon var alert och pigg när vi kissrundade i morse..

Idag är alltså matte och jag  v ä l d i g t  glada, men vi är det på ett  s t i l l s a m t  vis.. Vi varken skuttar eller viftar.. Nä, vi sitter och liksom  g l ä d j e s v ä l l e r.. Och så tittar vi på lilla mor och känner en så stor tacksamhet att vi har henne, att vi inte kan uttrycka det alls.. Varken med ord eller viftningar..

För att undvika att  j a g  också får ont i munnen har matte beställt tid hos veterinären för min del också..

Jag antar att jag ska känna mej tacksam..