Ibland försvinner matte.. Ja, hon är inte borta i dagar och nätter, men för nåra  t i m m a r.. Vi, små hundar, får sitta hemma när hon försvinner på det här viset.. Nåt som inte direkt faller oss på läppen..

Igår var det en sån där försvinnandekväll..

Matte gick hemifrån medan det fortfarande var en aning ljust ute och hon kom inte hem förrän det var nermörkt.. Och hade så varit i flera timmar..

--Var har du  v a r i t.. Hundarna var ganska upprörda när matte äntligen kom hem..

--Har tävlat i  m e l o d i f e s t i v a l e n, sa hon malligt.. Och jag  v a n n.. Tretti kronor vann jag..

Hundarna står som levande frågetecken.. Matte kan ju inte sjunga.. Och  t r e t t i  kronor.. Vinnare brukar får massor med pengar och skivkontrakt och annat av denna världens goda..

Förklaringen kom så småningom:

Matte hade varit inbjuden till grannarna tvärs över gatan på god mat och melodilyssnande.. Alla satsade tio kronor och skrev upp vilka melodier man tyckte bäst om och den som prickade in flest segrare vann hela potten..

Matte och grannen B. hade lika många rätt så dom fick spela "sten, sax och påse" om vinstsumman.. Matte vann till sin oförställda glädje..

--Fantastiskt, sa hon.. Nu har jag äntligen fattat galoppen med sten, sax och påse.. En väldigt logisk lek, faktiskt.. Om man tänker efter, sa hon och skramlade med guldpengarna..

Vem, som vann på riktigt.. Det var två segrare och två nästan-segrare, men matte minns bara Sanna Nielsen.. Hon var lång, snygg och sjöng som en hel tropisk orkan.. Matte sa, att  "den tjejen är det pipa på"..