--Puh, sa matte och torkade sej i pannan.. Och så blinkade hon bort nåra tunga, feta svettdroppar, som envisades med att trilla ner i ögonen på henne.. Puh..

Det är bastuhett och matte har redan varit på tippen med allt hon tog bort i går och i förgår.. Hon trängdes med breda gossar med släpkärror och företräde i blicken..

Och som vanligt när matte känner sej i underläge blev hon oresonligt ilsken.. Att klappa till en av de självmedvetna gubbarna hade varit en stor lättnad.. D e t  kände hon..

Men sen sansade hon sej och tog sej i kragen och talade om för sej hur oresonligt barnsligt det är att reta sej på nåt som inte låter sej ändras.. Och inte  b e h ö v e r  ändras för den delen.. Och vem är  h o n  att bestämma hur nåt ska ändras.. Och till  v a d..

Ett-noll till mattes bättre jag..

Igår färdade matte det pensum hon föresatt sej.. Det var alldeles underbart att böka omkring och rensa och plocka fram ett och annat som fallit i glömska.. Sa hon.. Hundarna förundrar sej..

Återstoden av stegen, den som kaprifolen klättrar i,  d e n  har förresten kommit ända till topp en nu och det ska bli roligt att se vart den ska ta vägen sen.. Ska den månne klättra ner igen.. Jo,  d e n  delen av stegen har matte satt över  det, som återstår av klätterrosen..

 Vilken skillnad.. Det går en klar gräns mellan rensat och orensat.. Stegen är på plats och tittar man under den kan man se rosen.. En annan liten buske, som fört en tynade tillvara under allt ogräset, har också kommit i dagen.. Man ser den bredvid stegen..

--Matte du har gjort framkanten lite sned.. Hundarna är noga med att allt ska vara enligt konstens alla regler..

--Det  g ö r  inget vovvarna, förresten är det  p e r s p e k t i v e t..

Lilla mor är sur..

--Nu har jag varit hos veterinären  t v å  gånger på lika många veckor.. Lilla Hallon har sluppit  h e l t  och  h å l l e t.. Det är inte  r ä t t v i s t..

Det är konstigt det här med  r ä t t v i s a..  Dom som ropar på rättvisa är dom som  på nåt sätt är i underläge.. Resten tiger stilla..

Lilla mor, som för sin del aldrig befinner sej i underläge, brukar lösa problemet med "rättvisa" genom att helt enkelt knuffa undan sin son och glufsa i sej  h a n s  mat också.. Om inte matte stoppar henne förstås..

Matte tittar förundrad på lilla Hallon.. Nu har han väl iallafall blandat ihop ärtor och äpplen.. Röveri har inte mycket gemensamt med rättvisa..

Och lilla mor myser..

--Nu bara måste jag få berätta om  t r ä d g å r n.. Matte kan inte styra sej längre..

Tre timmar i det förlorade paradiset resulterade i att en  h e m s k,  verkligt  h e m s k, ros med flera meter långa bläckfiskarmar, taggiga och vassa, fick stryka på foten och finna sej i att bli klippt in på bara planteringen.. Fyra sopsäckar blev det.. Inte så fulla förstås. Matte måste kunna stuva in dom i bilen och köra dom till tippen..

Idag ska platsen där dom här tentaklerna bredde ut sej, rensas från ogräs och annat ovidkommande.. Matte har tagit ett kort på vad som ska göras idag.. Dessutom måste gräset klippas..

Man kan ana rsterna av en gammal rabatt..

--Är det  f o r t f a r a n d e  roligt med trädgårn, matte.. Hundarna känner aningen av ett tvivel på den saken..

--Svar;  j a..  Obetingat  j a..

--Berätta om  t r ä d g å r n,  matte.. Hundarna har lite svårt att förstå mattes plötsliga intresse för  d e n.. Visserligen har hon tillbringat en och annan timme där med baken i vädret.. Eller sittande på en pall.. Vad det beträffar.. Men aldrig har hon omfattat trädgårdsjobbet med nån större entusiasm.. Inte förrän nu..

--Tja.. Matte ser ut att tänka på saken..

--Tja, säjer hon igen.. Och så börjar hon berätta..

--Det hela började, säjer hon, när min mänska och jag köpte huset.. Här skulle det sättas och sås.. Nyttoväxter.. Frukt och potatis och grönsaker och kryddor.. Och en och annan besynnerlighet, som min mänska fick för sej att pröva på..

--Det var han, som skötte odlandet.. Det antogs (även av mej), att det var jag som skulle förädla produkterna..

--Egentligen hade jag inte det minsta intresse av att odla och färdigställa.. En och annan planta stoppade jag ner i jorden, men det var min mänska, som skaffade hem rosor och andra buskar tillsammans med allt nyttigtjosan..

--Så småningom blev det tämligen  t r å n g t  i trädgårn.. Nästan så det var svårt att ta sej fram där..

--Och värre skulle det bli..

--M i t t  intresse hade alltid varit obefintligt, och när min mänska dog, fick alltihop förfalla.. Men  v ä x t e  det gjorde det..

--En vacker dag fick jag nog av urskogen och tog hit en man med en grävskopa.. Han forslade hela rasket till tippen.. Ajöss med det...

--Plötsligt hade jag  u t s i k t.. Nästan lite  f ö r  mycket av det fenomenet.. Lite gräs hade väl inte skadat..

--Alltså tog jag hit en annan man och han satte gräs på det som jag köpt som matjord.. I själva verket  v a r  och  ä r  det fyllningsmassa..

--Det växte väldigt dåligt på fyllningsmassan och att man måste  g ö s s l a  begrep jag inte..

--Så här fortsatte det i flera år, men till slut tyckte jag nog, att det skulle vara trevligt med lite blommor..

--Och så började jag motvilligt att gössla och plantera och rycka ett och annat ogräs.. Infarterna höll jag dock snygga.. Men det var i stort sett allt..

--Sakta men säkert uppstod ett litet intresse, men det var tämligen motvilligt jag gick ut i trädgårn.. Latmasken var den enda som var aktiv under de här åren..

--Men, så en dag, för inte alls länge sen, hände det.. Och sen den dan är ingenting sej riktigt likt.. Som Alf Henrikson så riktigt påpekar..

--Gick det  s å  snabbt, matte.. Hundarna förundrar sej.. Först går tiotals år utan minsta intresse och så "poff"..

--Var det som att bli  f ö r ä l s k a d,  matte.. Förälskelse är ett begrepp hundarna inte kunnat uundgå att möta, trots att vi inte riktigt vet vad det är..

--Eller som att bli  f r ä l s t.. Hundarna letar efter ord, som  a n t a g l i g e n  täcker det matte upplever med trädgårn..

--Precis så är det, vovvarna, och nu ska jag ta itu med ytterligare en försummad och igenvuxen del av trädgårn.. Hoppas jag får leva så länge att jag får se  h e l a  trädgårn fin och hemtrevlig.. Och framför allt ren och snygg..

--Jaha, du matte.. Vi ses väl till jul ungefär, för det  h ä r  kommer att ta tid.. Vovvarna är pessimistiska..

--Nädå.. Mattes glas är som vanligt halvfullt.. Det ska vara klart på nåra dar.. Allra senast till Mårten..

Idag har vovvarna inte sett till matte särskilt mycket.. Hon har rumstrerat i trädgårn hela dan..

--Nå, blev det som du tänkte, matte.. Hundarna visar stort intresse för mattes göranden och låtanden..

--Det blev det, vovvana.. Ännu bättre, faktiskt.. Jag är otroligt nöjd.. Och glad.. Och lite, lite mallig också..

Det där med "lite, lite mallig" liknar inte vår mänska ett enda dugg.. H o n  brukar bli mallig intill skrytsamhetens gräns när hon tycker sej ha gjort nåt bra..

--Jag såg i en tidning, att man kan ta lite vatten och låta blommor simma i det.. Som en damm ungefär.. Som den lilla minidammen jag ska ha nästa sommar.. Grytan fanns ju redan, så jag gjorde ett försök..

--Den där funkian. som inte mådde så bra, grävdee jag upp för att recycla i en nyrensade rabatten.. Det blev  t r e  stycken av den..

Här kan man se hur rent och snyggt det är i rabatten.. Bara rododendronbusken, liljekonvaljerna och höstsyrenen är kvar.. Den sistnämna verkar redan efter bara nåra timmar att ha sträckt på sej.. I övre vänstra hörnen skymtar rönnbären..

Det här arrangemanget hade matte aldrig för sitt liv kommit på själv.. Hon stal det i en tidning..

Inta var det mattes idé att sätta två stolar i hörnet tillsammans med funkian och grytan heller.. Den idén var hennes barndomskamrat U:s..

--Recycling, sa matte.. Äntligen har jag fattat vad  d e t  är..

--Jaha.. Hundarna lyfter var sitt sömnigt ögonlock.. Inte för att vi  b r y r  oss, men  l i t e  undrar vi vad det här nya begreppet innebär..

--Jo, det betyder  t ä n k a.. Tänka i nya banor.. Det betyder att om man har rensat ut en gammal försummad rabatt och inte riktigt  v e t  vad man ska göra med den, sätter man sej ner och  t ä n k e r..

--Och så kommer man på, att man ska  f l y t t a  ett par växter, som inte trivs så bra där dom står, eller trivs  f ö r  bra för den delen, till den här nytillkomna jordplätten.. Det är  d e t  som är recycling..

--Jaha, och  v i  som trodde det hade med  s o p h a n t e r i n g  att göra.. Tänk, vad två små hundar får lära sej..

Den här funkian mår inte bra där den står.. Den kommer matte att recycla till sin nygamla jordplätt..

--Jag ska flytta lite daggkåpa också.. Inte recycla dock för det mesta får stå kvar där det är.. Och så ska jag fylla loppisgrytan med vatten och ställa i hörnet och i den ska jag plantera en mininäckros och ett litet vattengräs.. Men det får vara till nästa sommar.. Matte bubblar över av entusiasm..

Inatt har det regnat.. Om det har kommit tillräckligt är tveksamt.. Det är väldigt torrt i jorden, och det behöver komma massor med regn..

I går morse såg vi inte en enda mördarsnigel.. Det var nästan så vi trodde, att dom försvunnit, men se  d e t  hade dom inte.. Idag trampade matte ihjäl flera stycken..

Det liksom smackar till när hon sätter sin stora fot på dom..

"Smack" säjer det och matte skiner upp..

För nåra år sen var det riktig snigelinvasion och det var då matte kom på att det bästa sättet att blli av med dem var att använda fötterna.. En gång blev hon  f ö r  entusiastisk och trampade ihjäl en  h u n d s k i t..

--Nu minsann, sa matte och satte hakan i vädret.. (Egentligen sa hon "nu jäklar", men lilla Hallon använder sej inte av sådana ord.. Allra minst i skrift)..

Vad matte syftade på var, att hon skulle sätta igång med försummade hörnet, där det växer en rododendron, en syrenhortensia (liten och förkrympt) massor med ogräs och markkrypande växter, som matte en gång planterat, men nu vill ha bort.. Och  d o m  är inte små och förkrympta..

Till saken hör, att matte inte satt spaden i det här hörnet på minst tre år.. Nu står hon emellertid inte ut med att se det längre, så nu ska här städas upp..

--Gamle Sisyfos skulle ha känt igen sej om han sett det här trädgårdshörnet, sa matte innan hon spottade i nävarna..

Efter drygt tre timmars slit såg "rabatten" ut som ovan..

--Här ska bli fint, sa matte, och bestämde sej för att färda alltihop i eftermiddag.. Om hon inte trillat ihop förstås..

--Var har du varit hela förmiddagen, matte.. Vi har  s a k n a t  dej.. Hundarna sniffar nogsamt igenom matte för få en ledtråd.. Vi tycker hon luktar  h u n d..  Inte  e n  hund men många..

--Jag har varit på  h u n d u t s t ä l l n i n g   i Ronneby.. Och om jag luktar många hundar beror det på att jag har  k l a p p a t  många hundar.. Både stora och små..

--Borders också.. Sniffandet blir intensivare, men ingen borderdoft utom vår egen kan förnimmas på matte..

--Vad  ä r  egentligen en hundutställning.. Vovvarna kan knappast föreställa sej en lång rad hundar uppställda bara för att bli klappade..

--Tja, en hundutställning är en  s k ö n h e t s t ä v l i n g  för hundar.. Den allra vackraste blir

best in show och omåttligt hyllad..

--Varför var inte  v i  med och tävlade om att bli vackraste hunden i Ronneby.. Visst är väl  v i  vackra..

--Jo då, vovvarna.. Ni är sagolikt vackra och väldigt trevliga.. Precis lika trevliga som dom hundar jag klappade, men ni är lite för  g a m l a  för att vara med och skönhetstävla.. Dom hundar, som ställer upp ska helst inte vara äldre än sju år..

--Kan inte  d u  vara med och skönhetstävla matte.. H o n  är inte sju år och hon är inte rädd för att visa upp sej.. Tja, inte som  s k ö n h e t s o b j e k t,  förstås, utan som en som  f ö r e v i s a r  saker och ting.. Exempelvis i kyrkan..

Matte tittar undrande på oss..  S j u  år.. Det verkar som hon anser sej vara betydligt äldre.. Utställning av mänskor med matte som ett av många objekt är tydligen uteslutet..

Sommaren fortsätter.. Idag är det en riktigt härlig sommarsöndag med massor med mäskor på stranden..

I natt har vi sovit för vidöppet fönster.. Utan att veta om det.. Det kan man göra här i Norje eftersom här inte finns nåra myggor..

--Tänk om det kommit en  b o v  och klättrat in.. Vad skulle vi ha gjort då, matte.. Lilla Hallon är alldeles förfärad, men lilla mor  h o n  bara fnyser:

--D e n  hade jag bitit hälsenan av.. Sen hade han fått ligga där tills polisen kom.. (Om ett par dar eller så)..

Lilla mor tycks tro att hon fortfarande har alla sina tänder kvar och kan använda dom till att bita hälsenan av bovar.. G n a g a  av den vore väl mer korrekt att säja..

Nåväl.. Inga bovar uppenbarade sej.. Och inga myggor.. Gardinerna var  v ä l  fördragna och det var därför vi inte märkte att fönstret var vidöppet..

Jag har väl berättat om mattes  f j ä r i l s b u s k e..  Den har hon delat två gånger och har nu  t r e..

Sista delningen satte hon på sydsidan mot gatan och den blommar nu för fullt..

--Jag tror jag ska dela flera gånger, säjer matte.. Lilla Hallon kan inte begripa vad hon ska göra med  f l e r  fjärilshotell..  Tre måtte väl räcka..

Lilla mor begriper inte vad matte ska ha blommor till över huvud taget..

--Det är mycket bättre du stannar inne och sätter fram mat till vovvarna.. Lilla mor sätter sin lilla nos i vädret och fnyser till..

--Ligga ute i trädgårn och förstöra dej.. Stanna inomhus i stället..

--Ska du nödvändigtvis  s t ä d a  så kan du göra det inomhus.. Det var ett tag sen nu, matte.. Lilla mor är en ytterst förståndig liten dam..

Allt på sin rätta plats.. D e t  är lilla mor det..

Båda hundarna tycker dock, att matte börjar lyckas rätt  b r a  med trädgårn.. Dessutom verkar det som om hon gillar att hålla på och påta och städa och.. tja.. allt det där hon gör när hon är där ute..