Nu ska jag berätta vad som hände den här dagen, eller rättare natten efter den här dagen, för 64 år sen.. Det var så här:

Jag satt på Karlshamns Allehanda och läste korrektur till midnatt.. Det var mitt första jobb och jag hade tagit studenten (avlagt  m o g e n h e t s e x a m e n  som det hette på den tiden) våren innan..

Precis klockan 12 kom min dåvarande pojkvän (fast så hette det inte då.. Kavaljer snarare) och hämtade mej i sin PV.. Sen åkte vi bort till torget och där förlovade vi oss.. Och så blev han min fästman.. Och jag, jag, blev fästmö..

Firade gjorde vi i korvkiosken med var sin grillad med bröd och mycket senap.. Ett synnerligen enkelt förlovningskalas.. Det föll oss aldrig in att fira på nåt storslaget sätt..

"..Och så levde de lyckliga ialla sina dagar".. Ja, faktiskt, fast det blev inte så länge.. Min man dog av hjärtinfarkt på väg till akuten bara var 57 år gammal.. Det var jag som körde, och det var den svåraste bilfärd jag någonsin gjort.. Skrämmande var det inte, bara sorgligt..

Och nu har det gått 38 år sen den förfärliga kvällen och jag är gammal, har passerat åttiostrecket, nåt jag inte fattat än.. Min man hade närmat sej dom hundra.. Han var äldre än jag.. 

"Ålder är bara en siffra" flöjtar en del gamlingar och kämpar på för att dra ut på ungdomen in till det absurda..

Jag håller  i n t e  med.. Man måste acceptera sin ålder likaväl som man måste acceptera den man  ä r.. Försoning kan man kalla det, och inte är det lätt.. Och inte är det speciellt kul heller.. Man nödvändigt..

Och grönare för varje dag det blir det, men  k a l l t  är det.. Och  b l å s i g t..

Idag ska jag  i n t e  visa nån bild på herr Rönnerdahl.. (Fniss)..

Sicken tur att jag tvättade i går och kunde  h ä n g a  u t  tvätten för första gången i år.. I dag hade det inte gått eftersom det satt igång att blåsa nåt alldeles förskräckligt.. Hade jag hängt ut nåt på tvättpraplyn i dag hade väl hela härligheten blåst ut i havet..

Jo då, jag tvättade i den gamla maskinen, som tycks har fått nytt liv sedan jag lärde mej att hantera den rätt..

S k u l l e  jag avlida innan den nya kommit i bruk, finns det väl alltid nån, som skulle vilja ha en sprillans ny tvättmaskin.. Således bekymrar jag mej inte.. Det är för övrigt sällan jag gör det.. Bekymrar mej om ägodelar och annat, som anses värdefullt..

Våren är tidig i år.. Paradisbusken vid garageknuten lövas och det gör mycket annat också.. Björkarna har tillexempel börjat få musöron, och det bör vara rekordtidigt..

Så här tidig har inte våren varit sen 1989, då jag och G. reste till Berlin under påsklovet.. D ä r  hade våren redan kommit bra på väg, och när vi kom hem en vecka senare hade den nått oss här i Blekinge också.. På så vis fick vi en riktigt l å n g  vår..

Det här är inget  v a c k e r t  foto precis, men man kan dock se, att paradisbusken håller på att få löv.. Senare kommer den att vara elt översållad med skära blommor..

I Sölvesborg blommar stjärnmagnoliaträden längs långa gatan för fullt, och även näckrosmagnoliornas knoppar håller på att spricka ut.. För att inte tala om dom japanska körsbärsträden.. D o m  är helt översållade med blommor..

Jag längtar ut i trädgården, där det är mycket som ska skötas om.. Men när det blåser som nu eller regnar som det har gjort dom flesta dagarna denna månad, vägrar jag gå ut.. Trädgården ska vara till glädje.. Inte till plåga.. Herr Rönnerdahl verkar hålla med för han stannar inne mesta tiden.. Stannar inne och sover..

Två närapå-sommardagar var vad vi fick.. Det sprakade verkligen till i naturen, och man kände, att  s o m m a r e n  var på väg (nästan iallafall).. Visserligen är det ingen  k y l a  idag, men det... gissa vad.. jo, det  b l å s e r,, Det blåser som aldrig förr, höll jag på att skriva, men  d e t  var fel.. Det blåser som det  b r u k a r,  ska det vara..

Idag tänker jag mej till värdcentralen för att få min  n y a  covidspruta.. Vilken i ordningen det är, kan jag inte längre hålla reda på.. En del bekanta har  s l u t a t  ta sprutorna.. Dom blir alldeles fullproppade med vaccin, menar dom, och anser att det inte kan vara bra.. För min del tar jag det säkra före det osäkra..

Lilla herr Rönnerdahl sover för det mesta tillsammans med mej.. För en tid sen berättade jag om att han smyger upp och lägger sej  p å  mej när han märker att jag vaknar.. Det har han fortsatt med till min stora glädje.. Jag är så glad att han finns i min tillvaro och sprider mys.. 

Inte bara mys förresten.. Möss sprider han också, fast inte så ofta.. Jag tycker förskräckligt synd om mössen och gör mitt bästa för att rädda dom..

F ä s t i n g a r  är ett rent otyg han bär med sej in.. Tack och lov är han  v i t  så dom små äcklen syns bra, och kan plockas bort innan dom suger sej fast.. Plockas bort och spolas ner i toan..

Fast..det är klart..  a l l a  ser jag väl inte.. Förhoppningsvis blir det inte  m e j  dom suger sej fast på..

Den stora frådan just nu är, precis som det brukar vara, "Blir det grönt till Valborg".. Det  s e r  faktiskt lovande ut, men det behövs  s o l.. 

Lika vacker som för 50 år sedan och  m y c k e t  större:

Denna eftermiddag var helt fantastisk.. Varmt och skönt var det, och solen sken.. Folk gick omkring i skjortärmar och kortbyxor och allt var så underbart det bara kan vara en tidig vårdag..

Vårens första tulpan slog ut på min sydsida:

Hyacintlökarna, som för ett par dar sen var i knopp och såg gula ut, ser nu ut så här:

För nio år sen stal jag en ynkans liten sykomorplanta på en grusgång på Bäckaskogs slott (Det är där stjärnorna på slottet oftast håller till).. Hade inte jag tagit tillvara den hade säkerligen trädgårdsmästarna rensat bort den.. Tillsammans med dess många bröder och systrar..

Numera är den ett fint träd och pryder  min garageinfart. Påskliljorna runt trädet är klena och behöver en dos extra prima koskit.. Det ska dom få i morron:

Jaha, det var allt jag hade att förtälja för denna gången.. A bien tôt..

Just nu skkiner solen, det är 20 plusgrader och jag har ätit en glass..

Knopparna på biggarråträdet ser ut så här:

I "gräsmattan" blommar det:

Också denna vår får jag ramslök:

Allt är således ganska gott i denna den bästa av världar..

Nu ska jag berätta nåt, som både är dåligt och bra.. Igår hände det, och jag skämdes så pass då att jag inte ville (eller stod ut med) att berätta..

Som bekant kunde jag inte öppna min tvättmaskin, som stod full med färdig tvätt.. I tisdags köpte jag en ny maskin, och den kom igår..

En av gossarna från Elon (dom var två) öppnade maskinen med en litet schwishande, tittade ner i den och frågade vad som var felet..

Jag bara stod och glodde och gapade.. Hur i hellskotta hade han  g j o r t  för att få upp locket..

Det var  j a g  som hade felat utan att begripa  det.. Locklåset hade börjat bli slitet och lite trögt, och jag hade börjat rycka i det  i stället för att  s m e k a  det öppet.. Jisses..

Tvätten, om legat i maskinen i en vecka ungefär, var hur fräsch som helt.. Det var bara att hänga den..

Skulle jag lämna tillbaka den  n y a  maskinen.. Ja,  d e t  var frågan.. Jag beslöt på studs att behålla den.. Man kan inte veta när den gamla lägger av för gott.. När den gör  d e t  har jag en fix och färdig maskin.. Dessutom har jag betalat för installation av den nya och bortforsling av den gamla  så det är bara att ringa när det blilr dags.. Det känns faktiskt bra..

Igår gick jag som sagt med skammens rodnad på kinderna.. Idag tycker jag faktiskt att det var  b r a  det som hände.. Nu kan jag tvätta i all evighet.. Amen..

Det är ett konstigt väder vi har.. I förmiddags hade jag ett ärende till Karlshammn, och där snöade det med stora, ulliga lovikkavantar.. Och här, ett par mil västerut, regnade det.. Nåja, jag har svårt att tänka att snön ligger kvar i Karlshamn eftersom den var så blöt..

Om man ska tror SMHI så är det bara längst i norr och längst i söder som det är någorlunda uthärdbart väder.. Fast så värst uthärdbart är det inte här heller..

I morron kommer dom med min nya tvättmaskin.. Det ska bli spännande att se om den inneliggande tvätten har klarat sej..

Jag tittar med förtjusning på  Sveriges mästerkock, och jag tycker att jag har lärt mej massor under årens lopp.. 

Igår blev det emellertid en duktig flopp..

En av deltagarna hade spetsat sitt potatismos med parmesanost, och fick beröm för det.. Jag säjer bara: --Gör inte detta.. Det blev inte gott.. bara klistrigt..

Apropå Sveriges mästerkock: En riktigt udda figur, jag vill minnas att han hette Lukas, åkte ut för ett par veckor sen.. Gossen ifråga verkar ha blivit en slags mediakelgris.. Ingen annan skriver dom om i tidningarna.. Han har tillåmed varit med i Go´kväll..

Ja, ja  helt och hållet originell var han.. Nästan lite arrogant och mycket annorlunda.. Vi får nog vara tacksamma att det fortfarande finns original.. 

Den här bilden tog jag denna dagen för precis ett år sen.. Tänk vad tiden går..