Alla, som känner oss, vet vid det här laget att mattes och mina åsikter beträffande  v ä l d o f t  skiljer sej väldigt mycket..

Igår var det dags igen.. Matte och lilla Hallon hade tagit med sej en väninna till matte ut till Stiby.. Damerna gick i godan ro och pratade.. Precis som damer gör.. Jag nosade och kissade och intervalltränade.. Precis som hundar gör..

Plötsligt vände matte sej om för att kolla vad hennes lilla hund hade för sej, och vad får hon se.. Jo, lilla hunden rullande sej vällustigt och intensivt.. Som om han hittat den dyrbaraste parfym, som han bara   m å s t e  gnugga in i pälsen så mycket det bara gick..

Sen sprang jag glädjestrålande fram till matte.. Bara för att  v i s a  henne hur underbart jag doftade..

--Måtte, måtte han bara kliat sej, gnölade matte och böjde sej ner för att undersöka sin lilla älskling..

Nä då. lilla älsklingen hade inte alls "bara kliat" sej. Han var helt insmord med den mest obeskrivliga sörja man kan tänka ej.. Eller  i n t e  tänka sej för den delen.. Den underbara smeten föll inte matte på läppen alls..

--Du  s t i n k e r  s k i t , din odåga, nästan grät hon.. Hon såg både väldigt lessen och väldigt besviken ut.. Dessutom väldigt  a r g..

Finalen blev den gamla vanliga.. Lilla Hallon i onåd och matte med långa kliv till bilen.. In med hunden och hem på stört.. Väninnan sattes av vid hennes avtagsväg.. Hon, väninnan alltså, frågade matte om hon inte ville komma in på en kopp kaffe.. Hur gärna matte än velat dricka en kopp med hembakt förmådde hon  tacka ja.. Tanken på vad som väntade hemma i badkaret fick det att vändas i magen på henne..

--Badvattnet blev kaffebrunt, absolut kaffebrunt, sa matte i telefon till sin syster..

--A t t  jag kan älska den lille grisen så mycket, sa hon vidare..

Ren och fin satt jag sen med matte i stolen och tittade på "Vem vet mest".. Jag var tagen till nåder igen..