--Egentligen, sa matte.. vad är det för  m e n i n g  med att du skriver en blogg, lilla Hallon..

--Egentligen är det nog ingen som över huvud taget  b r y r  sej om vad du har för dej..

Lilla hunden stannar upp och börjar tänka.. Nä, matte har nog rätt.. Vem bryr sej..

--M-men, matte.. Det är ju så  m å n g a  som skriver om vad dom har för sej.. Bryr ingen sej om  d o m  heller..

--Troligvis inte, säjer matte.. Jo, kanske dom "närmast sörjande" då..

--Har inte  j a g  nåra närmast sörjande.. Eller  d u.. Det går alldeles runt i mitt huvud.. Dels för att jag inte riktigt vet vad matte menar med "närmast sörjande" och dels för att tanken på att kanske ingen bryr sej får mej att känna mej ensam och lite frusen.. Liksom..

--Ta det inte så allvarligt, säjer matte.. "Närmast sörjande" är bara ett skämtsamt, men kanske lite dumt, uttryck för släkt och vänner.. Och kompisar..

--Ja men  s l ä k t  har jag och  v ä n n e r  och  k o m p i s a r.. Alltså  f i n n s  det nåra, som  b r y r  sej om lilla Hallon..

--Jag har lilla mor, Müller, Pepsi, Tindra och Molly och Hebbe och Tajson och Busan.. och...

--Glöm inte mej, säjer matte.. J a g  är väl den som bryr sej allra mest..

Visst, så genomkorkat av mej.. Matte ska givetvis stå överst på listan över Hallons "närmast-sörjande-lista"..

En lista, som för övrigt är ganska lång.. Alla tycker om mej och trivs i mitt sällskap..

--Ta inte i så du kräks, säjer matte och tittar lite vemodigt på sin lilla hund.. Men visst har du en lång rad vänner och bekanta..

--Ja men matte.. Då  ä r  det ju nåra som bryr sej om vad jag har för mej och vad jag tycker och tänker..

--Så rätt, lilla älskling.. Fortsätt du tycka och tänka och rassla runt i tillvaron.. Jag ska bidra med skjutsar och sekreterarjobb..