I natt sov jag till klockan  t r e .. Sen började jag illfänas och ville  u t..

--Jag önskar, sa matte, att han blir  f r i s k  i magen så fort som det bara går..

Sa hon och paltade på sej för att ta mej ut..

Väl ute tog jag det ganska lugnt.. Gick och nosade.. Åt lite löv, lyfte benet och satte ner svansen.. Inte sjukare än så, alltså..

Vid det laget var matte ganska  v a k e n   och ganska  v a r m.. Det liksom  å n g a d e  om henne..

Väl inkomna tryckte matte ner mej i sängen tämligen omilt.. Och så makade hon undan lilla sovande mor, som passat på att lägga sej tvärsöver kuddarna, och så snodde hon oss till rätta..

Det dröjde inte länge förrän jag började väsnas igen, men den här gången lyckades jag inte baxa upp matte..

Så värst mycket sömn blev det dock inte för nån av oss  under resten av natten och klockan halv sex hade matte fått nog och gick upp för gott..

Jag ser på matte, att hon är i konflikt med sej själv.. Visserligen hoppas hon att hundens mage ska bli helt okej, men frågan är, om hoppas det för hundens eller för sin egen del..

Vädret har slagit om.. Redan i natt var frosten borta och det var fuktigt och grått ute.. Typiskt novemberväder alltså..

Vår bil är som sagt på verkstad så nån skogspromenad kan vi inte räkna med i dag heller.. Matte oroar sej för hur mycket det kommer att kosta att reparera den.. Det kan belöpa sej på en struntsumma, men det kan också bli dyrt.. Givetvis hoppas vi på det förtsnämnda.. Dessutom håller vi klor och tummar för att vi ska få den tillbaka snabbt.. Helst redan idag..