För många år sen köpte jag en  l i t e n  syrenhortensia (höstsyren som jag och många med mej kallar den), och satte den i rabatten mot gatan.. Och där har den stått totalt obemärkt.. Den är fortfarande lika liten och ynklig som den var när jag köpte den.. Nä,  ä n n u  ynklligare..

Idag bestämde jag att jag skulle  r ä d d a  den.. 

Fram med spaden.. Först grävde jag ett duktigt hål vid garagets västsida.. Sen grävde jag upp höstsyrenen och placerade den i hålet tillsamman med massor med vatten samt rododenrongödning.. Höstsyrener föredrar lliksom rododrendoron surjord.. Ändå har den aldrig trivts tillsammans med min rododendron..

Pinnen i mitten är höstsyrenen.. Eländigt klen och liten trots att den nog är 15 år gammal.. Nu håller jag tummarna och sköter om den på bästa sätt så kanske den kommer sej..

För många år sen planterade jag en vit ädelsyren, men den trivdes inte heller där jag satt den..Efter nåt år var den nära döden.. Och så flyttade jag på den också.. På det nya stället mådde den bättre och nu är den jättestor och blommar för fullt: 

Den lila bondsyrenen är lika vacker den, och tillsamman bildar dom ett oslagbart par.. Tycker iallafall jag..

Den lilla plantan i förgrunden är en nepeta, en växt som älskas av katter.. Igår låg det en främmande katt och snusade på bladen med magen i vädret.. D e t  uppskattades inte av herr Rönnerdahl, som for ut och körde bort inkräktaren..

Prompt och obarmhärtigt..