Minsann.. Matte  t o g  oss till skogen i går.. Vi for till Stiby och gissa om vi  s p r a n g.. Det är minst tre veckor sen vi var lösa sist.. Sen vi över huvud taget rörde på oss ordentligt..

Matte för sin del kavade och linkade och gick lite hopsjunken..

--Ingen ser oss, sa hon, så det spelar ingen roll hur jag tar mej fram.. Huvudsaken är att  h u n d a r n a  mår bra..

Och  d e t  gjorde vi.. Jag tror att matte mådde rätt bra själv.. Hon hade i alla fall inte  o n t  i foten senare på kvällen..

Matte plockar och plockar med min päls.. Ett par meningslösa TV-kvällar till och jag kommer att vara perfekt.. Len och jämn och.. tja.. okej..  v a c k e r  då.. M y s i g  i alla fall..

Matte går omkring och ser lättad ut.. Jorden  r ä t a d e  upp sej det här året också.. Dagarna har börjat bli längre.. Ett par minuter på eftermiddagen till att börja med..

--Snart märks ökningen på morronen också.. Matte kollar  t i d n i n g e n s  besked om solens upp-och nedgång det första hon gör när hon slår sej ner med tidning och frukost..

Om vädret i dag kan säjas att det är  u n d e r b a r t  (detta enligt mattes sätt att se saken).. Det är flera plusgrader och dimma..

--Börjar det sen blåsa också är lyckan fullkomlig, säjer matte och hon menar vartenda ord.. Så  h ä r  ska vintern se ut i Sydsverige, säjer hon och myser och mår..