Klockan är 08:43 och det är mycket mulet.. Det blåser dessutom.. Och så är det Juldagen.. Juladan som vi sa när jag var liten..

Agneta och jag har skapat en liten tradition: Vi tar en ordentlig promenad på Julafton.. Förra året var lilla Hallon med och året dessförinnan var  b å d a  hundarna med..

Jag får ofta frågan varför jag inte skaffar en  n y  hund.. Eller  k a t t.. Vad det beträffar..

Svaret är, att jag börjar bli duktigt gammal, och har ingen aning om hur länge jag är kvar i detta livet.. Att lämna ett älskat husdjur är inte schysst.. För jag har ingen som helst garanti för att det blir  j a g  som lever längst..

Och även om jag skulle bli jättegammal, kan det mycket väl hända, att jag inte kan ta hand om mej själv i slutändan.. Och mycket mindre ett litet djur..

Såna här tankar är ganska  n y a  för mej.. Hittills har jag haft god hälsa och kunnat skutta omkring tämligen obehindrat, men tiden jobbar emot mej..

--Usch,  t ä n k  inte så.. Säjer en del, och menar verklgen vad dom säjer..

Men jag säjer precis tvärtom.. Man måste vara realist och se världen och sej själv som världen och jag  ä r..

Utan att gå och vara rädd.. Eller gräma sej..

Nu ska jag leta upp en fin bild och med den vill jag önska omvärlden en god fortsättning..

Sommar och blommor.. Visst är  d e t  nåt att se fram emot..