Agneta, som har varit i Thailand i tre veckor har kommit hem till gamla Sweden igen, nöjd och belåten med en fin resa, men också nöjd med att vara  h e m m a  igen..

Hon tog med sej lånehunden Solveig och hämtade mej för en tur till blåsippsskogen..

Solveig är som synes en liten bostonterrier.. Smart som hin håle och manipulativ därefter..

Efter den senaste tiden vedervärdiga väder var det  v ä l d i g t  mycket vatten i sundet:

Bilden tagen från bron på Gamla Norjevägen mot Vesan till.. Vesan, som var en sjö, vallades in för 100 år sen, men pumparna går ständigt.. Gjorde dom inte det skulle det snart vara sjö igen i stället för fin åkermark.. 

För övrigt har en lärd man påstått, att, när Vesan sjunkit ytterligare nån meter, kommer den att återuppstå som sjö.. Fast  d e t  kommer inte jag att få uppleva.. Men  d e t  bryr jag mej inte om.. Vatten har jag fått nog av.. Denna regniga vinter..

Jo, mitt i Vesan låg en ö, och på den ön låg Gammalstorps kyrka (Jodå, den ligger där än).. Vid strandkanten mot öster låg  Y s a n e  kyrka (Jodå,  d e n  ligger också kvar).. Gammalstorp och Ysane hade präst och klockare gemensamt.. Orgel också.. Sällskapet färdades mellan kyrkorna med båt, och en gång tappade dom orgeln i vattnet..

Det sa bara slurp.. Detta lär ha hänt för cirka 200 år sen..

En annan gång trillade kantorn i.. Om det sa slurp den gången också förtäljer inte historien.. Inte heller när olyckan skedde..

Den här granna eken står i blåsippsskogen.. Min förtjusning i ekar håller i sej, så istället för att fota pyttesmå blåsippor, knappt synliga för ögat, tog jag ett kort på den här ståtliga eken.. Eller  e k a r n a  rättare sagt.. För träden omkring är också ekar..