Dagen före Allhelgona och det är ett sorgens väder..  Som passar så bra till den sorgens helg, som är inne..

Tiden är ägnad att minnas, och jag minns alla som inte längre finns och som betydde så mycket för mig.. Det känns tungt att sitta och minnas..

Bam, min älskade mentor, var den som gick först, följd av morbror John och mor.. Sedan följde de en efter en, och den sista som gick bort var min lillasyster.. 

Min man, den mångsidigt begåvade och humoristiske Leif, gick bort redan för 37 år sen.. Fortfarande saknar  jag honom..

Inte bara  m ä n s k o r  saknar jag.. Alla mina husdjur har lämnat stora tomrum efter sig..

Jag ska strax åka till Mjällby och handla.. Då ska jag köpa ett ljus och sätta på trappan till minne av alla dem, som inte finns längre..

Till minne av de mina, som inte längre finns..