--Ska du  g n ä l l a  över nåt i dag, matte.. Eller ska du  g o r m a.. Du ska kanske tillåmed vara nöjd och belåten..

Hundarna sätter sej till rätta för att höra vad matte tänker ta sej till i d a g..

Vår mänska ser aningen missbelåten ut..

--Inte  g n ä l l e r  jag.. Och inte  g o r m a r  jag heller.. Och om jag ska vara nöjd och belåten vet jag inte ännu..

Dan har ju bara precis börjat..

Där fick matte nåt att tänka på.. Hon vet nog inte  o m  att hon både gnäller och gormar.. Men, det hör kanske till den mänskliga naturen att gå och grumsa..

Så är det inte för hundar..  V i  går inte och smågrumsar.. V i  morrar och hotar, men  b i t e r  gör vi sällan.. Jo, lilla mor skulle säkerligen bitas om hon hade chansen.. Fast, å andra sidan: Det bitandet skulle inte tjäna mycket till eftersom hon har det dåligt ställt med tänder nu för tiden..

Därmed vill jag inte säja att  m a t t e  slåss och bits.. Nä, men  g r u m s a r  lite gör hon allt..

Vi börjar närma oss mitten av november  (idus som romarna sa)  och ännu blommar det i trädgården.. Nåt höstande har det inte varit tal om ännu..

--Inte gräver jag upp dahlieknölarna förrän blommorna har vissnat..

Vovvarna vet inte om matte säjer så för att hon gillar blommor i november, eller för att hon drar sej för att gå ut och böka i blöt och fuktig jord.. En kombination kanske..

Annars är november en månad vi inte är så förtjusta i.. Det är för  m ö r k t  och  s t i l l a s t å e n d e.. Ungefär som en  m e g a s ö n d a g..

Björnarna  ä r  inte så dumma trots allt..