Igår gjorde vi nåt, som vi inte gjort på  l ä n g e.. Vi vandrade hela Boket runt.. Kopplade, men med full frihet att stanna och nosa.. Eller kissa.. Eller bajsa.. Solen sken och alla tre mådde förträffligt..

--Den här rundan brukade jag gå med Joker på kvällarna, sa matte..

--Ja, men matte, på kvällarna är det ju  m ö r k t..

--Just det, vovvarna.. Det var alldeles mörkt på vinterkvällarna.. Och  h u n d e n  var alldeles mörk han med..

--M-men hur kunde ni  s e  hur ni gick i mörkret.. Vi fattar  i n g e n t i n g..

--Nja,  a l l d e l e s  säckmörkt var det förstås inte.. Det är det aldrig.. Vi såg stigen alldeles utmärkt..

--Vid ett par tillfällen gick vi förstås vilse.. Men inte  a l l d e l e s  vilse.. Vi kom rätt till slut.. Varje gång..

Nåväl, lilla mor och matte var nog rätt trötta när vi kom hem.. Vi var dock ute nästan två timmar.. J a g  var inte det minsta trött utan satte igång med ett riktigt våldsamt lekande med min ring..

--Tja, sa matte, medan hon krängde av sej kängorna. Det  m ä r k s  att jag inte är trettio längre..

--Inte   s e x t i o  heller, la hon till.. Lite eftertänksamt, sådär..

På det hela taget klarade vi långpromenaden riktigt bra.. Hoppas vi får en ny idag.. Helst i skogen förstås..

Det stod i tidningen att det fortfarande finns gott om trattkantareller.. Vi ska tala om det för matte.. Så tar hon oss kanske med ut i skogen..