--Söndag, sa matte dystert, söndag, regn och blåst, sa hon.. Det kunde räcka med  e n  hemskhet, sa hon.. Men  t r e..

Vovvarna kan inget annat än hålla med.. Sällan har vi haft sån fart som under kissrundan i morse.. Alldeles  b l ö t a  blev vi om våra små (nåja) magar.. Och matte frös också.. Om benen..

Det är faktiskt vinter.. Alla löv har blåst ner och alla blommor har vissnat.. SMHI  spådde tillåmed  s n ö  under helgen, men ännu har inte denna den ultimata hemskheten dykt upp..

--Egentligen bor vi på fel plats, sa matte ynkligt.. Iallafall i fel  h u s..

Vårt hus, som vi älskar på sommaten, är rena tvärdraget på vintern.. Det är ett under, att tapeterna sitter kvar, menar matte, och stickar tröja på tröja.. Tröjorna  b e h ö v s  så kallt och dragigt som huset är..

--Varför bor vi  k v a r,  matte.. Vinter efter vinter sitter vi och fryser.. Varför flyttar vi inte till ett ställe där det är varmt och skönt året runt.. Lilla Hallon tycker att vi  g o t t  kan flytta till ett varmare ställe.. Åtminstone till ett hus som inte har fritt blås rakt igenom..

Matte har faktiskt inget svar att ge sin lilla hund.. Förmodligen har det med  p e n g a r  att göra.. Och något lite med mattes  l a t h e t..

Det har kanske något  att göra med själva  p l a t s e n  vi bor på.. Också..

"Har man en gång fått Norjes sand i skorna vill man alltid vara kvar där".. Så säjer ett ordspråk om vår plats på jorden.. Frågan är om det inte ligger nåt i det..

Matte tänkte sej nog en stämningsbild med soluppgång över havet, men vad man egentligen ser är  s a n d e n  och det styva, stickiga  g r ä s e t  vid havsbadet.. Just den sanden matte har fått skorna fulla av.. 

Det ruggiga närmast vatten är stora buskage av rosa rugosa och hur d o m  har hamnat i sanden kan inte lilla Hallon begripa.. Inte matte heller..

Det är inte svårt att se, att matte inte har hållit kameran helt  r a k t.. Bilden svajar betänkligt..

God söndag.. Så gott det går..