--Gott nytt år.. Så sa mänskorna på vår morronvandring i dag.. 

En enda hund mötte vi, keeshunden Oden, och han sa ingenting.. Inte jag heller.. 

Nåra  k a t t e r  var inte ute..

G. ringde för en stund sen och föreslog matte en tur till Sölvesborg nu på förmiddagen.. Loppisbesök och affärsstrosande..

Matte blev glad och tackade ja, trots att hon brukar få väldigt ont i ryggen vid sådana promenader.. Och så ringde hon Agneta som gärna ville följa med hon också..

En av våra rönnlampor hade trillat ner i morse.. Själva fästet hängde kvar, men  g l o b e n   låg nedanför i gräset..

Matte lyckades klättra upp (på stege givetvis) och skruva fast den igen.. Trots att det var den, som satt allra högst upp i trädet..

--Klart att ett och annat trillar ner som det blåser.. Lilla Hallon ser det inträffade som nåt högst naturligt..

--Egentigen, menar han.. Egentligen hade det varit högst naturligt om  d u  också trillat ner, säjer han eftertänksamt..

Och matte bleknar..

"Gott Nytt År"  ekot av vovvarnas vackra sång klingar fortfarande.. Enligt matte iallafall..

Äsch..