Så blev det då november till slut, en månad som, åtminstone jag tycker direkt illa om.. Inte nog med att den är mörk och blaskig, den förefaller direkt ondskefull.. Om nåt sånt är möjligt..

Varför påstår jag att en månad kan vara ondskefull.. Den är varken det ena eller det andra.. Frågan är om den ens  f i n n s..  Det är nog så att tidsindelning är nåt som vi mänskor har hittat på.. För väldigt länge sen kom nåra snillen, jag tror det var sumererna, på idén att spalta upp tiden i enheter.. Jo då, visst var det praktiskt.. 

Jag undrar just hur världen skulle ha sett ut om inte tiden varit sådan vi känner den.. Hur gammal skulle man tillexempel ha varit.. Tja..

Jo, varför jag benämner november som ondskefull beror på att dom flesta  s o r g l i g h e t e r  som hänt i mitt liv har inträffat just den här månaden.. En sorgens månad har den ofta varit..

Det enda bra med november är att den är  k o r t  och att den mynnar i advent.. Då är det ljust och fint och trevligt att traska runt i byn på kvällarna och njuta av alla ljusen.. 

Så roligt det var att ta en hund, eller två, med sej och ge sej ut i mörkret och beundra alla dekorationer i fönster och  i trädgårdar.. Detta hände  i n n a n  dekorationerna blev alltför överlastade, som man kan se numera.. Lagom har alltid varit bäst..

November i sin pryndo.. En vandring på Stiby i november för nåra år sen.. Tittar man noga kan man se en liten hund strax nedanför mitten till höger på bilden..