På den tiden när min man och jag höll på att etablera oss som  h u s ä g a r e,  fann min mänska, att den vore trevligt med ett och annat  h u s d j u r  på tomten..

Sagt och gjort.. Han susade iväg till ett närbeläget slott och i parken plockade han med sej nåra vinbergssnäckor..

Detta hände nån gång förra årtusendet..

Snäckorna trivdes alldeles utmärkt, och än i dag finner man deras ättlingar i täppan.. 

Dom här varelserna gör inte mycket väsen av sej.. D o m  lever sitt liv och jag mitt, och ingen stör den andre.. Och aldrig jag skulle få för mej att försöka tillaga dom.. 

Så småningom kom det flera husdjur i familjen.. Först två små  k a  t t e r  och så smångom även  h u n d a r..

Syrenbuskarna på tomten håller på att slå ut:

När jag var barn letade vi  l y c k o r  bland syrenerna.. Det var blommor med  f e m  kronblad.. Hittade vi en sådan skulle vi  ö n s k a  nåt och sen  ä t a  u p p  den.. Dom smakade inte gott.. Usch.. Dom kanske tillåmed var hälsovådliga.. Inte vet jag.. Vi åt inga mängder.. Nämligen.. Så sjuka hann vi aldrig bli..