Det är inte mycket som händer i vår lilla värld just nu.. Dagarna är mörka och nätterna långa..

--Snart vänder det, säjer matt käckt.. Sen blir det bara ljusare och ljusare ända fram till missommar..

Matte tror inte jag har märkt att min  m a t  smakar annorlunda, men det  h a r  jag..

Hon har tagit sej orådet före att köpa bantningsmat till mej.. Inte mat med låg fetthalt, som lilla mor äter sen ett år tillbaka, utan rakt av  b a n t n i n g s m a t..

--Det är för ditt eget bästa, säjer hon.. Jag håller tydligen på att bli lite gammal, och då ska man inte ha övervikt.. Antingen man är hund eller mänska..

Matte håller stenkoll på sin egen vikt.. Har gjort i flera år..

--M-men  d u  är väl inte tjock, matte.. Hundarna är konfunderade..

--Nä, men jag  k u n d e  ha varit, säjer hon och knycker på nacken..

Jag undrar just vad den där bantningsmaten består av.. Gott smakar den iallafall.. Även om det skulle vara så att den mest består av  s å g s p å n..

--Tokfrans, säjer matte.. Visst är det väl massor med växtfiber i maten, men sågspån.. Icke..

Om lilla Hallon varit mänska och vetenskapsman (eller författare) och fått medalj och belöning för sitt arbete, hade han varit bjuden på världens finaste kalas i kväll.. I Blå Hallen i stadshuset i Stockholm..

Då hade han suttit tillsammans med kungligheter och annat fint folk och spisat läckerheter på guldtallrikar..

--De´ du matte.. Det är annat än sågspånsblandad bantningsmat..

--Älskade tokfrans.. Matte ser så illande belåten ut och kliar sin lilla hund bakom örat..

Och lilla mor är lika förnöjd hon, där hon ligger hopkurad i förbjudna soffan..

Tjock, jag.. Bara lite  t r i v s e l v i k t..