Nu minsann är det fart på vår mänska.. Varenda dag kommer Agneta och följer med oss ut i skogen..

Damerna skogsvandrar lika mycket för sin egen del som för vår.. Konditionen ska för bättras..

--Varför måste ni vara  t v å  för att ta oss ut i skogen.. Hundarna är undrande..

--Därför att Agneta halkade och bröt handleden för nåra år sen.. Hade inte jag varit med då hade det varit väldigt svårt för henne att ta sej till lasarettet..

--En annan gång slog  j a g  nästan ihjäl mej när du och jag var på Listers huvud.. Att jag tog mej till bilen den gången är ett rent under..

--Förstår vovvarna nu varför det är bäst att vara två när vi är ute..

Vovvarna förstår..

För ett par år sen fick matte en vacker orchidé av en gammal skolkamrat.. Den hade tre stänglar med vita blommor..

Blommorna vissnade så småningom och matte skötte växten på bästa sätt.. Men inte blev det flera blommor inte..

För ett par månader sen bestämde matte sej för att strunta i växten.. En pyttesnutt med vatten då och då bara..

Nu  v e r k a r  det som om det kommer tre nya stänglar..

--Säker kan man inte vara, säjer matte, men tycker  i n t e  att dom här utväxterna liknar luftrötter..

Hoppas, hoppas att det blir blommor på växten igen.. Matte får hålla i sej för att inte ge den för mycket vatten.. Inte heller får hon mata den med orchidénäring.. Att sköta den här växten på bästa sätt är tydligen att missköta den..

Tja, man får nog  a n s t r ä n g a  sej om man ska hitta nåra stänglar på dom här bilderna.. Hundarna tror för sin del att mattes fantasi skenar iväg med henne.. D e t  har hänt förr..