En ny, alldeles onödig, helg står bakom knuten och lurar.. Dessutom med  a n n a n d a g  försedd.. Vad annandagar nånsin har varit bra för är för mej totalt obegripligt.. Det kan knappast vara nån slags minne från det gamla bondesamhället.. Djuren och åkrarna har ju mäst skötas oavsett vad almanackan sagt..

Så sent som i min barndom tog man inte lätt på  l å n g f r e d a n.. Allt var tyst och nedstängt den dan.. Det var knappt man tordes gå utom dörren..

Jag  u n d r a r  om famlijer i gemen verkligen gillar alla dessa helger.. Med allt stök och allt ätande.. Och drickande för den delen.. Den religiösa betydelsen av helgerna har väl för länge sen glömts bort, och då finns det väl knappast nån anledning att fira längre.. Ledig kan man väl vara utan att göra sej utfattig, däst och utmattad..

Att ägg och kycklingar är påskattribut bör väl bero på att det var den tid på året när hönsen ruggat färdigt och börjat värpa igen..

Jaha, om nån möjligtvis tidigare missat, att jag  i n t e  tycker om helger, lär det väl vara uppenbart nu..

Vädret är ombytligt.. Som sej bör den förste april.. Förmiddagen gick i regnets tecken och nu skiner solen.. Herr Rönnerdahl har tydligen noterat väderomslaget för precis nu bestämde han att jag skulle släppa ut honom..

In går han för egen maskin.. Ibland med en faslig fart.. Särskilt om nån av grannskapets stora farliga katter dyker upp.. 

V ä n n e r  kan tydligen inte katter vara.. Nä,  o v ä n n e r  är dom från början till slut..