Jaha, det var  d e t  experimentet det:

Här skulle testas med rosstjälk i potatis:

Ja jäklar, så många rosenbuskar jag skulle få.. Hela garaget skulle jag klä in..

Inte blev det rötter på den kvisten inte.. Äsch..

Det var mitt andra ros-potatisförsök.. I det första fick jag iallafall en potatisplanta.. 

En gång till ska jag försöka.. Skam den som ger sej..

Valborgsmässoafton idag.. Det var länge sen jag var med och sjöng maj på Lister.. Över trettio år sen.. 

Det var kallt vill jag minnas, men  r o l i g t  var det..

Det finns bilder och bilder.. Och så finns den  h ä r:

Länge hade jag gått och tänkt, att den här bilden skulle passa pefekt ovanför min källarnedgång.. Om jag bara visste hur jag skulle få tag på den..

Och så en dag hittade jag den på sommarmarknaden i Sölvesborg..

Inte sjutton kunde jag räkna ut hur jag skulle kunna få upp den utan att ramla ner och slå mej fördärvad.. Tung och ohanterllig som den är..

Så bilden hamnade i källaren och där fick den stå.. Ända till för precis ett år sen, när jag fick hjälp av kommunens "handyman" att byta en del lampor.. 

H a n  lyfte upp bilden lätt som en plätt.. Han behövde inte ens stege för att fixa det..

Visst pryder den sin plats.. Lite  r o l i g t  också att ha den precis ovanför avgrunden.. 

Att vara kattägare liknar ingen tidigare syssla jag haft.. Inte så att det är betungande.. Inte alls, men det är förbryllande och tillåmed spännande.. Men mest förbryllande.. Och "alldeles, alldeles underbart"..

Jag inbillar mej att lilla herr Rönnerdahl har kommit till den slutsatsen att han kan  l i t a  på mej..

Nu gäller det för mej att lära mej lita på  h o n o m.. Lita på att han hittar hem om han skulle få för sej att göra en längre promenad, lita på att han inte stoppar i sej nåt giftigt eller på annat sätt hälsovådligt och lita på att han faktiskt litar på mej.. Stensäkert..

I mina förhållande till hundarna fanns alltid  k o p p l e t  med.. Oftast osynligt, men med var det..

Att herr Rönnerdahl inte erkänner förekomsten av koppel är givet.. "Vi katter är  f r i a  varelser", jamar han bestämt..

Han  h a r  iallafall kommit flera gånger när jag har ropat på honom vid utevistelse..

Denna morron har han varit ute mesta tiden, men tittat in då och då och tagit sej en liten smakbit i matskålen:

Jag har en liten misstanke om att han tittat in också för att kolla att jag varit på plats.. Och inte hittat på nåt för katter otrevligt.. Som att öva pianospel.. Till exempel..

Idag vill jag tacka två personer som kommenterat min blogg..

Först och främst Birgit, som tipsat mej om att skaffa en  p o l y g r i p.. 

Eftersom jag inte hade en aning om hur ett sådant verktyg ser ut, fick jag en del besynnerliga fundringar om saken..

Jag föreställde mej nån slags bläckfiskliknande anordning eftersom "poly" associeras med "mång".. Typ polygami och polyfoto..  

Sen slog snilleblixten ner och jag slog upp på google.. 

Så nu ska jag gå till järnhandeln nästa gång jag kommer till stan.. D e t  (järnhandeln) var heller inte givet.. Jag övervägde om polygriper är nån slags handikapphjälpmedel och kan fås på  a p o t e k e t..

Och så: Tack signaturen Göran, som så riktigt påpekar, att det inte bara är herr Rönnerdahl, som dragit en vinstlott.. Min vinst är minst lika stor.. Mjau.. Mjau en gång till..

Och, Göran, jag tror som du på en god och styrande kraft..  Att en sådan finns  har jag  många bevis för..

Inte behöver man tro på religioners bud och dogmer.. D o m  är trots allt mänskopåfund och vi  b e h ö v e r  dom kanske för att orientera oss i tillvaron.. 

I natt har missen och jag sovit till lite dygt  s j u.. D e t  är reckord sen lilla herrn kom i huset..

Jag är fortfarande trött och hängig och  t ö r s t i g  efter magsjukan, så idag ska jag fixa en liten Jansson till lunch.. Jag längtar efter nåt salt.. Nämligen.. 

Jag skulle byta "huvud" på den här manicken.. Och så  g i c k  det inte.. Jag klarade helt enkelt inte  a v  att trycka in "släppknapparna"..

Jag måste tydligen be om hjälp för att kunna använda apparaten.. Näe, är det så  h ä r  att bli gammal så är det inget vidare..

Det skrivs och talas så mycket om  u n g d o m e n.. Hur ska det bli och hur ska det gå för  d e n..

Jag kan tala om, att ungdomen kommer bara att bli starkare och mera kompetent ju längre tiden går..

Det finns större anledning att oroa sej för oss, som börjar bli gamla.. Hur ska det gå för  o s s  i en allt kallare och hårdare tillvaro.. När vi har förlorat det enda, som anses vara av värde i Sverige, nämligen släta kinder och fasta bröst.. Och när vi inte tyar trycka in ett par knappar på ett trädgårdsredskap längre..

"Vem bor här" heter ett program på ettan, som sänds som i kväll.. Programmet har nåra år på nacken, och går ut på att ett litet antal mänskor ska besöka varandras bostäder utan att veta vem som bor där.. Sen ska man gissa, och gissar man rätt vinner man lite pengar..

Jag har  a l d r i g  fått ett enda rätt, men  d e t  gör inte så mycket.. Jag förundrar mej istället över hur otroligt mycket kärlek och  pengar mänskor kan lägga ner på sina bostäder..

Min egen inställning till boende är betydligt mer pragmatisk: en säng att sova i, en spis att laga mat på och en gryta att laga den i.. Ett tak som inte läcker och ett rörsystem som fungerar.. Mer behövs egentligen inte..

Herr Rönnerdahl har haft en otrolig tur: Han blir räddad till sitt lilla kattliv av en person som har en så avskalad inställning till boende.. Det är inte hela världen om det blir ett och annat rivmärke på möbler och tapeter..

Jag undrar om han begriper vilken ofattbar tur han haft..

Det är lika fantastiskt varje år när tulpanerna blommar.. Och blommar det gör dom ända sen förra  å r t u s e n d e t..

Jag minns, att jag köpte nåra lökar av en trädgårdsmästare i Bräkne-Hoby, där jag jobbade vid den tiden..

Blommorna var kraftiga och gulrödbrokiga.. Numera, efter femtio år, har dom förmerat sej nåt enormt, men är inte längre brokiga.. Den röda färgen har varit den dominanta hela tiden, och numera är det  s ä l l a n  det kommer nån med den ursprungliga gulröda färgen..

Varifrån pärlhyacintherna har kommit vet jag inte.. Dom bara  f i n n s..  Överallt och lyser upp..

Det börjar så smått grönska ute.. Det ska bli spännande att se om det är grönt vid Valborg.. Är det så, så ska jag göra som jag och min syster gjorde när vi var små, ta av strumporna och gå ut i endast röda koftan.. D e t  var en av årets höjdpunkter.. Även om vi frös så var det härligt..

Jag börjar tackålov bli helt återställd efter magontet häromdan.. Måtte, måtte jag slippa en sån pärs i fortsättningen.. 

Herr Rönnerdahl har haft ett litet spel i dag.. Flängt ut och int genom kattluckan.. Och så rullar han sej i  j o r d e n  och kommer in mer som en  g r å  katt med svart svans än som en vit..

Vart han tar vägen när han kommer in, har jag inte lyckts lista ut.. Nånstans har han en lega och där håller han till när han inte sover i soffan eller i en av, dom numera aningen  f r a n s i g a, stolarna..

I morron är det tack och lov måndag, och jag hoppas fått tillbaka så mycket krafter att jag kan jobba lite i trädgården..

Ordningen är återställd..Jag ligger inte och jämrar mej längre, och kissen har återgått till att tillbringa största delen av dagen sovande i en av stolarna.. Alldeles för sej själv..

Alldeles hundra återställd är jag  i n t e.. Magen är fortfarande öm och jag är mycket trött.. Nån slags arbete är jag inte förmögen att utföra.. Än.. Jag hoppas bli det när det är dags att klippa gräset..

Jag är glad att jag fick min nya rabatt i ordning iallafall.. Och lagerhäggen på plats i den kommande..

I onsdags lagade jag till en sats kycklingsoppa.. Jag åt en liten lunch på den och efter ett par timmar slog magplågorna till..

Jag noterade faktisk att soppan  i n t e var lika god som vanligt men tänkte inte vidare på det.. Förrän nu..

Idag gick hela koket i soporna.. Jag frågade missen om  h a n  ville ha kycklingbitarna, men han frynte och skakade på baktassen.. Var det månne så att åstadkommit "döden i grytan"..

Tja,  ö v e r l e v d e  gjorde jag iallafall, och det är både jag och herr Rönnerdahl evigt tacksamma för..

Igår var jag sjuk,  f r u k t a n s v ä r t  sjuk.. Jag hade ohyggligt ont i buken och låg mest i fosterställning och gnydde..

G. var vänlig nog att hjälpa mej till doktorn..  Alla prover visade dock att det inte var nåt fel på organen..

Det troliga är att jag ätit nåt olämpligt.. Matförgiftad med andra ord..

Idag är smärtorna borta, men jag är trött, mycket trött, och det är kanske inte så konstigt efter en sån pärs..

Det märkliga är, att lilla herr Rönnerdahl hela tiden låg och tryckte sej intill mej.. Jag undrar om jag luktade på nåt särkilt lockande sätt, för inte var det väl så, att han på sitt kattliga vis kunde känna medkänsla med mej.. Idag är han precis som vanligt igen..

Idag ska jag dricka mycket och försöka kompensera för dom två kilo jag tappade på nåra timmar.. Vila ska jag också.. Tja,  d e t  måste jag eftersom trötthetenär enorm..