I går kväll hände nåt, som  verkligen skakade om vovvarna..

Så här var det:

Lilla mor och jag hade precis fått en liten dos nattamat.. Det får vi numera för att inte min lilla mage ska börja illfänas under natten.. J a g  får lite mer och lilla mor får lite mindre..

Precis när matte skulle sätta in plastspannen med hundmat i skåpet  t a p p a d e  hon den.. Locket for av och miljoners miljoner goda små kulor trillade ut på golvet..

--Iii, pep matte och tog ett nackskinn i vardera handen och  h y s t a d e   ut oss i hallen och  s t ä n g d e  dörren med en smäll.. Mitt framför nosarna på oss..

Vi hörde hur hon skopade upp maten och vi grät och vi grät och vi grät.. Lilla mors stora hundmun liknade  precis ett ruteräss och hennes tårar trillade längs nosen och droppade ner i muntaschen..

Jag grät lika mycket jag.. Också i min muntasch forsade tårarna..

Länge, länge hörde vi hur matte stökade med vår ( v å r )  mat.. Till slut öppnade hon dörren och vi störtade in i köket.. Hyggliga, sjufalt hyggliga, matte hade inte plockat upp  a l l  maten.. Lite hade hon lämnat till oss..

Dom sista dagarna har matte varit liksom lite tja..  f r å n v a r a n d e.. (Det var kanske därför hon tappade hundmaten).. Hon har läst en  b o k.. En väldigt  t j o c k  bok och den handlar tydligtvis om en man som reser genom tiden för att förhindra ett.. Jag höll på att skriva  k u n g a m o r d.. Nåt i den stilen iallafall..

T i d s r e s o r,  d e t  är nåt som intresserar lilla Hallon.. Jag skulle väldigt gärna göra en sån själv nämligen..

Och jag vet  p r e c i s  vart jag skulle resa..

--Det vet  j a g  också säjer matte.. Ha det så trevligt med gröt och garum.. Om du överhuvudtaget får nåt alls..

Och lilla mor fnyser ett litet stillsamt fnys och gör sej redo att hoppa upp i den förbjudna soffhörnan..