brimikshallon

Alla inlägg under november 2014

Av Kerstin Frithiof - 6 november 2014 08:30

    

--Hur var det på marknaden igår, matte.. Hundarna är som vanligt intresserade av vad vår mänska har för sej när inte

v i  är med..


 --Vi började med att gå i morronmässan, och det var fint och högtidligt.. Frukost blev det sen i församlingshemmet.. Vi  b r u k a r  börja med mässa och frukost när det är marknad.. Ett bra sätt att starta dagen på..


--På själva marknaden var det inte så mycket folk.. Vädret var väl inte det bästa med regn och blåst..


--Köpte du nåt, matte.. Hundarna är ivriga och svansarna vibrerar..


--Jo då.. Bajspåsar och isterband och en vitlökskorv är vad jag köpte.. Det räcker för min del.. Agneta köpte mera.. Presenter bland annat..


--Fick du ont i ryggen och foten, matte.. Vovvarna är  m y c k e t  angelägna om att matte ska må bra.. Gör hon inte det blir det inga långa promenader.. Nämligen..


Svar: --Inget att skriva hem om..


Idag är det den sjätte november och den dan firar man i Göteborg med att äta gustaf-adolfs- bakelser..


Gustaf Adolf var kung en gång i forntiden, och det var han som grundade Göteborg.. Och så krigade han.. Kors och tvärs genom Europa tågade han med sina krigare och annat löst folk, som följde hären..

Ibland gick det bra för "svenskarna" och ibland fick dom stryk.. Storstryk tillåmed..


Kungen själv, som troligen var ganska svagsynt, red en gång vilse i dimman och förirradde sej in bland fienderna.. Det var dumt gjort, för i och med den ritten var det slut med  h o n o m..


Kriget fortsatte emellertid i ytterligare 16 långa, hemska svältår, men "di svenske" lyckades till slut "vinna" och blev en stormakt på kuppen.. En ganska fattig och trasig stormakt..


Dom enda som verkligen vann på kriget var fältherrarna och högre befäl.. Dom plundrade sej rika.. Dom vanliga soldaterna fick i stort sett vara nöjda med att ha kommit levande ur bataljerna.. 


--Så du menar alltså att det här långa kriget inte var till nån som helst nytta utom för ett litet fåtal.. Hundarna är ytterst förbryllade..


--Precis så, vovvarna.. Ingen nytta alls, men en fruktansvärd skada.. Som alla krig..

















Av Kerstin Frithiof - 5 november 2014 06:59

    

November och den första onsdagen i denna mulna månad..


Idag är det  h ö s t m a r k n a d  i Sölvesborg, och det är nåt matte tror sej uppskatta.. Jag skriver  t r o r  sej..

Det är nämligen såhär:


--Nu är det snart marknad, säjer matte redan i halva oktober.. Och så tänker hon på hur roligt det kommer att bli att gå omkring bland stånden och titta på varor (mest skräp) och folk.. Och så köper hon bajspåsar och isterband..


Efter ett par timmar är hon grundligt trött på hela tillställningen.. Ont i foten och ryggen har hon också.. Det enda hon egentligen  v i l l  är att komma hem.. Fortast möjligt..


Agneta brukar vara med på marknaden och så kommer det väl att bli i år också.. Att två små hundar får följa med anser jag vara otroligt..


--Precis så, säjer matte.. Nån måste vara hemma och passa huset.. Och  v a k t a..


Drömmar är konstiga..


Inatt drömde matte, att hon hade en kråka och en pilgrimsfalk.. Dom var vänner, men en dag flög dom till skogs.. Kråkan först i en faslig fart..


Sen ändrade drömmen karaktär:


Matte var tillbaka i sitt barndomshem och där hade man precis installerat en ny vc-stol.. Märkligt nog stod den på verandan och den var inte större än en  m u g g.. Det var det allra nyaste, påstod installatören..


Lyckligtvis vaknade matte innan  hon behövde  a n v ä n d a  den där märkliga möbeln..


Det blir ljust senare och senare för varje dag, men det är precis som det ska vara, menar matte, och säjer sej längta till advent.. Jag vet inte riktigt vad  d e t  är, men det ger sej väl så småningom..














Av Kerstin Frithiof - 4 november 2014 10:00


--Nu  s k i t e r  jag i det här, sa matte argt.. Nu har jag sekreterat åt vovvarna hela förmiddan.. Precis när den första krian var klar pep datorn till och alltihop försvann ut i tomma intet.. Likadant med  a n d r a  så nu  s k i t e r  jag i det här..


--Kan du inte skriva den en tredje gång då, matte..


--Det var två   o l i k a  och nu är jag trött på att stitta och knappa.. Nu lagar jag  m a t  i stället.. Köttfärslimpa..



Av Kerstin Frithiof - 3 november 2014 08:31

    

--Precis såhär ska det vara i november (Caesars nia, vår elva), sa matte när vi kissvandrade i morse..


--Hurdå, menar du, vått och mörkt.. Hundarna huttrar och skrapar klorna mot asfalten..


--Exakt så, vovvarna.. Dessutom  v a r m t  och  b l å s i g t..


Vi för vår del kan tänka oss åtskilliga vädertyper, som är trevligare.. Ljusa sommarkvällar tillexempel.. Eller dito morgnar.. Då är det som trevligast att springa i skogen.. Nosa, dräpa pinnar och kissa..


--N o s a  stämmer, säjer lilla mor.. Kissa också i viss mån.. När det  b e h ö v s.. Inte skvätta i varenda buske.. Pinndräpandet får du stå för helt själv..


Igår var vi och vandrade på den nya E22-an.. Den är snart färdig.. Asfalterad och klar är den redan.. Vad som återstår är en del anslutningar.. Plus, och  d e t  är viktigt, uppsnyggning  l ä n g s  med vägen.. Som det ser ut nu kan man tro att  k r i g e t  dragit fram där..


--Och så, sa matte.. Och så får vi hoppas att inte hela härligheten sjunker ner i Vesans dy en vacker dag, sa hon..


--Ungefär som vägarna i Bohuslän ibland, då, matte.. Hundarna håller koll på katastroferna.. Och det händer ibland att vägarna på Sveriges västsida rasar ner i havet..


--Ungefär så, ja, säjer matte.. Fast  d ä r  brister vägen med ett brak.. På Vesan skulle det nog mera låta som slurp..


Frågan är vilket som är värst "brak" eller "slurp"..


--V i  kan väl åka på den gamla vägen  l ä n g s  m e d  Vesan för att slippa både brak och slurp när vi ska nånstans.. Vovvarna börjar känna sej skrämda..


Matte tror för sin del knappast att  v å r a  färder på nya E-22:an kommer att ha nån avgörande betydelse för ett eventuellt slurp.. Och därmed får vovvarna känna sej lugnade..
















Av Kerstin Frithiof - 2 november 2014 08:03

    

--Vad är det  r ä d d a s t e  du är för, matte..


--Att nån fullständigt vansinnig mänska ska ta sej in här och slå ihjäl oss med ett järnrör.. D e t  tycker jag är det hemskaste som skulle kunna hända..


--Oh.. Hundarnas ögon blir som tefat.. Öronen fladdrar och svansarna faller ner under magarna..

--Varför skulle nån vilja göra nåt sånt..


--Tja, om nån har förargat sej på oss och inte står ut med oss längre.. Och dessutom är tokig i huvet..


-- F i n n s  det såna, då matte.. Som är arga på oss och vill slå ihjäl oss..


--Nä, det tror jag inte.. Inte så att dom skulle vilja  s l å  i h j ä l  oss.. Men jag  u n d r a r  om inte grannarna stör sej på hundarnas gormande när vi ska ut och kissa..

J a g  skulle iallafall bli sur på vovvarnas vrål och morr varenda morron.. Men å andra sidan är grannarna  i n t e  tokiga i huvet..

Risken att nån av  d o m  ska slå ihjäl oss är nog utesluten..


--Alltså kan vi känna oss trygga, matte.. Eller hur..

Öronen faller ner och svansarna börjar så smått klättra uppåt.. 


--Fast, säjer matte eftertänksamt.. Fast, det finns ju  t j u v a r  som slår ihjäl folk.. o c h  hundar.. för pengar.. Eller ägodelar..


Svansarna avbryter sitt klättrande.. Står och tvekar.. Och börjar så sakta dala nedåt igen..


--H a r  vi så mycket pengar då matte.. Eller ägodelar.. Så det skulle vara  l ö n s a m t  för tjuvar att komma hit och slå ihjäl oss.. Med järnrör..


--Nä, vovvarna.. D e t  har vi inte.. Varken det ena eller det andra..


--Puh.. Lättnaden är enorm..


--M-men, fortsätter matte och liksom  r y s e r..


--Det är lika farligt att vara  u t a n  pengar och värdesaker som att  h a  nåra..

--Om tjuvarna kommer in och inte hittar nåt av värde så kan dom bli så besvikna att dom slår ihjäl oss i rena ilskan..


Vid det här laget har lilla mor försvunnit in under sängen, där ingenting ont i hela världen kan nå henne..


J a g  för min del sätter min lilla bak stadigt i golvet och bestämmer mej för att matte  ö v e r d r i v e r ..

Jag tror inte ens att hon  s j ä l v  riktigt tror på sina skräckvisioner..









Av Kerstin Frithiof - 1 november 2014 09:05

    

Matte är i konflikt med sej själv.. Hon unnar andra att ha tevligt, men unnar också sej  s j ä l v  att få vara ifred..


Så här är det:


För ganska många år sen, 15 minst, drevs det igång en kampanj för att införa halloween-firande i Sverige.. Förmodligen var det handeln, som låg bakom.. Nån annan anledning till att propagera för utklädning med dyra dräkter än för handeln att tjäna pengar kunde inte matte se..


I butikerna den gången gick biträdena omkring i häxhattar och även i frisersalonger och liknande institutioner..


Tja, den amerikaniserade halloweenfesten var väl magstark, tyckte matte.. Och flera med henne..


Och så verkade det hela ha stannat vid ett engångsjippo..


I år har spöket uppstått igen.. Klart att  b a r n  tycker det är roligt att gå runt och tigga.. nej  h o t a  sej till godis, men det är inte lika riligt att bli  u t s a t t  för deras aktivitet..


Igår kväll knackade det på dörren.. Undrande gick matte och öppnade.. Det  k u n d e  ju vara nån granne som behövde låna t´exempelvis bakpulver.. eller nåt..


Ett starkt rödljus flammade upp i ansiktet på matte.. Hon blev riktigt  r ä d d, innan hon fattade vad det handlade om..

Ute på gården stod ett gäng juniorer och ville ha godis.. Annars så.. Trick or treat i bästa vilda västern-stil..


Eftertänksamhet är inte en av mattes dygder, utan hon tog till lärarrösten och sa på sitt mest avmätta sätt att "Hon inte var road".. Och så stängde hon dörren..


S e n  blev hon rädd på riktigt.. Ett gäng uppretade barn kan ställa till med vad som helst.. Särskilt om det är mörkt och  dom har skyddande förklädnad och precis blivit avspisade.. Och särskilt som det verkar som om dörröppnaren själv väljer buset..  


Inget hände emellertid och ingen åverkan var gjord varken på bil eller hus.. Jo, det dunkade i vägget vid ett tillfälle.. Men  d e t  kunde vi gott stå ut med..


Påskkäringar, julutsopare, majsjungare vad som helst, som kommer och knackar på och ber om pengar,  d o m  ger iallafall nåt positivt tillbaka.. En sång, ett papper med ett hjärta eller en sopad tambur.. Men halloweenspökena kommer med  h o t e l s e r.. Det är väl magstarkt, tycker både matte och hundarna..


Sen kan man komma med invändningen, att tända ljuslyktor för de dödas själar är en gammal religiös keltisk sed och följaktligen värd all respekt..


Men amerikanskt halloweenfirande med spökklädda barn är lika långt ifrån religiösa bruk som tomten är från Jesusbarnet.. Tomten är förresten amerikansk han också..














Presentation

Fråga mig

20 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards