Jag undrar om inte kiskatten börjar förstå, att jag är  l i t e  mer än bara ett huvud.. Han kanske tillåmed börjar fatta, att jag räcker ända ner till golvet..

Jag minns  en inspelning med Victor Borge där han skojade om att Mozart var en byst..

Tonsättaren själv mådde bara bra trots sitt handikapp, menade Borge.. Frau Mozart var inte lika belåten, för  h o n räckte ända ner till golvet, sa han.. Och publiken storskrattade.. Jag också..

Inte kunde jag väl tro, att jag  s j ä l v  en vacker dag skulle uppfattas som bara ett huvud.. 

Inte bara  n a t t e n,  d a g e n  också, hela dagen,, har gått med  f r u k t a n s v ä r t  tunga fjät denna helg.. Men nu är det bara en vecka kvar tills det vänder..

Om ingen har fattat det än, kan jag berätta, att det är väldigt roligt att ha en katt.. En liten vit katt med svart svans..

Jag är så glad, att jag fick rädda den här lilla ynkedomen till livet och ge honom ett gott hem.. Och katten tar för sej som den självklaraste sak i världen..  

Just nu "hjälper" han mej med stavning och interpunktion.. Och inte är det nån mening med att hysta ner honom heller.. Han är lika fort uppe på skrivbordet igen.. 

I morron är det en vacka sen han var hos veterinären och blev kastrerad.. Jag får se till att han inte blir tjock.. Kastrater har lätt för att lägga på sej..

Men, det är klart, som han far och flänger lär han inte bli fet i första taget..