Ingen har väl vid det här laget kunnat undgå att märka, att jag inte längre är i "första min ungdom"..

Till ökande ålder hör minskad  s y n f ö r m å g a.. Framför allt vad gäller mörkersyn.. 

Alltså har jag ganska länge undvikit att köra bil i mörker..

Idag har jag  b e s i k t i g a t  karetan.. En mycket vänlig besiktningsman upplyste mej om, att mina strålkastare är sorgligt grumliga.. 

Är det konstigt, att jag inte vågar mej ut på vägarna i mörker.. "Du ser ungefär som om du körde med  s t e a r i n l j u s, sa den vänlige.. Lägg därtill åldersnormal synnedsatthet.. Hu..

Tydligen går det att putsa upp strålkastarna.. Synd att man inte kan säja detsamma om  m i n a  lyktor..

Nu ska jag ringa verkstan och få tid för poleringen..

Nåt annat fel var det för övrigt inte på min gamle bil.. Den är i gott skick, men så har jag hållit efter små och stora fel. som har dykt upp under resans gång..

Apropå besiktning: En gång för många år sen, när jag skulle åka och besiktiga, hittade jag inte varningstriangeln..

Goda råd var dyra, men påhittig som jag var, lånade jag  g r a n n e n s  triangel. Fick dessutom beröm för att jag hade den lättillgänglig i baksätet.. Jag  t r o r  jag hade vett att skämmas..