Vid vissa små försynta jamningar liknar lilla kattens mun precis ett litet skärt ruteräss..

Vid andra, högljudda rop på  m a t, påminner den mest om ett gigantiskt gigunnagap..

Katter känner inga  b e g r ä n s n i n g a r.. Allt är tillåtet, tror dom..

En hund kan ta en åthutning och rätta sej efter den.. Kissar blir  f ö r n ä r m a d e.. "Känner oss  k r ä n k t a",  säjer dom, skakar på baktassen, lägger öronen tillbaka och hissar svansen på full stång.. Och avlägsnar sej under surt muttrande..

I morron förmiddag ska missen mista sin lilla manlighet.. En hel vecka har han fått träna på att gå in i kattburen.. Det har gått bra tack vare godsaker..

I morron blir det jämmer och elände eftersom han inte får  ä t a  före operationen.. Tack och lov ska vi vara hos veterinären redan halv elva, så det blir inte många timmars högljudda hungervrål jag får stå ut med..

En liten klick leverpastej får jag lura in honom i buren med..

Ibland tänker jag som så här: --Om inte jag räddat dej, lilla gaphals, hade du förmodligen redan svultit och frusit ihäl..

Och så känner jag mej  ä d e l.. Och  t a c k s a m  att just  j a g  fick chansen att rädda kissen.. Och få honom som alldeles egen katt..

Efter ett par timmars lek och ras  v i l a r  sej lilla katten.. Det behövs om han ska orka med kommande räder runt bostaden..Lägg märke till den svarta svansen.. Det finns nog inte så många katter med  d e n  teckningen..