Ibland får jag en sån otrolig lust att göra min stämma hörd. Då tar jag min lekring och hystar omkring den under hemska vrål.. Och så skrynklar jag ihop trasmattorna och snor runt dom till trasselhögar.. Går då matte ut i köket för att dona med nåt så tar jag tar i hennes byxben och försöker sno runt dom också. Då kan det hända att jag råkar få ett grepp om mattes hälsena och då illfänas hon också..

Ibland bara  l ä n g t a r  jag efter att matte ska sätta sej med mej i en av dom gamla nötta skinnstolarna och gosa lite. Då gör jag så här:

Först placerar jag min lilla hundbak stadigt i golvet och stirrar stint på matte. Till en börjar märker hon, sin vana trogen, ingenting, men så småningom börjar hon skruva lite på sej. -Kan det vara nåt  ö v e r n a t u r l i g t  som smugit sej in, funderar hon. (Matte brukar titta på spökprogrammet "Det okända" på TV.. Och låta sej skrämmas lite grann av det.)

När jag märker att matte börjar känna sej aningen illa till mods så glor jag  ä n n u  stintare på henne.. Då låter hon blicken fara runt i rummet och upptäcker hon då att det bara är lilla Hallon som sitter och stirrar på henne, känner hon sej väldigt lättad.. Och  d å  kan det hända att hon sätter oss i stolen ett litet tag...

Och sen kan det hända att vi nickar till båda två.. Jag rullar ihop mej och somnar bums och gott. Matte tappar ganska fort huvet.. Ja, det har aldrig trillat av helt och hållet, men det  k ä n n s  som det skulle göra det, säjer hon.