I går kväll regnade det duktigt.. I natt också.. Det var med en viss bävan matte tassade ner till källaren.. Nja,  l i t e  fuktigt var det där muraren lagat.. Det hade han ju också förberett matte på.. Allt var således någorlunda frid och fröjd..

Men så råkade matte kasta en blick längre in i källaren, och vad fick hon till sin stora förvåning se: Jo, en pöl  m i t t  på golvet, långt från väggen..

Där stod matte som ett fån och bara glodde.. Varifrån kom  d e t  vattnet.. Det var bara att klia sej i huvet och torka upp..

När vattnet var borta såg matte att det var fullt med små sprickor i cementgolvet.. Jaha, vatten har lyckats ta sej  u n d e r  huset och tryckt  u p p å t.. Vårt hus ligger alltså och  f l y t e r..

--Vad ska du göra åt detta, matte.. Tänk och vi flyter  b o r t.. Hundarna är skrämda.. Nåt sånt  h ä r  hade vi aldrig väntat oss.. Inte matte heller, givetvis..

--Tja, säjer matte.. Tja.. Jag tror, vovvarna, att vi sitter här vi sitter.. Ser till att det eventuella möglet i gillesstugan kommer bort..

Vad beträffar vattnet  u n d e r  huset.. D e t  kan jag inte göra nåt åt eftersom försäkringsnissarna inte vill ha med mej att göra..

Vi får helt enkelt  l e v a  med det..