Igår  b a d a d e s  lilla mor.. Lilla Hallon satt med svansen inpassad under magen under köksbordet och låssades vara osynlig.. Det  l y c k a d e s  faktiskt..

Det var så här:

Agneta hämtade matte och hundarna och en korg och en kniv.. H o n,  Agneta alltså,  hade också en kniv..

Färden ställdes till betesängarna på Stiby.. Det skulle nämligen letas stolt fjällskivling.. Vi små hundar fick roa oss bäst vi kunde.. Och det gjorde vi med besked.. Särskilt lilla mor..

Hon rullade sej och njöt och skrubbade sej och gned in sej med den allra finaste kodynga som tänkas kan..

Mänskorna märkte ingenting..  D o m  var så upptagna av sitt svampande att dom troligen inte sett om hela koskocken  kommit dundrande..

Och så kom ögonblicket när vovvarna skulle stuvas in i bilen för hemfärd.. D å  märkte mänskorna vad lilla mor haft för sej..

Vad dom sa.. Nä, dom sa inte så mycket.. Förstummade var snarast vad dom var.. Och så ulkade dom..

Den goda, goda gösseldoften sped sej som ett ljuvligt moln i bilen..

Väl hemma var matte som en pil ur bilen.. In i badrummet och vatten i karet.. In med lilla mor på raka armar och plums i vattnet.. Duschen på och shampo.. Mattes  e g e t  shampo..

Agneta tittade på med ögonen runda av förvåning.. Badvattnet blev alldeles  b r u n t  (vad nu  d e t  är)..

Under hela proceduren satt lilla Hallon som sagt intryckt under köksbordet så långt det bara gick..

Om damerna hittade nån svamp.. Hela korgen var full av stolt fjällskivling.. Och den här gången  ö v e r d r i v e r  inte matte när hon berättar om fyndet för vem som vill höra.. Det  v a r  massor..