Långt borta såg vi en mänska med hund.. Det var på vår kisspromenad i morse.. Hunden var troligen Hebbe..

Vi stelnade till och vädrade i luften..

D å  tog Hebbe med mänska en annan väg..

--Y e s.. Där skrämde vi dom ordentligt..

Matte låssades som om hon inte sett..  Y e s..  En gång till.. Omåttligt malliga och med svansarna på topp fortsatte vi promenaden..

Vad beträffar  p r o m e n a d e r  så är det inte så mycket bevänt med dom just nu.. Vädret är inte speciellt roligt.. Det regnar till och från.. Byarna är hemska.. Man blir plaskvåt på nolltid..

Matte har dessutom ont i ryggen, vilket hon har haft till och från i trettio år.. Ont i foten också..

Det är mörkt på morgnarna när vi hoppar ur sängen.. Mörkt är det på kvällarna också.. Löven håller på att trilla ner från träden, men gräs och blommor frodas i trädgårdarna..

Mattes summerwind-rosor, som hon slet så med för två år sen blommar rikligen fortfarande.. Så gör dahlior och tagetes också.. Buskarna, som matte lät klippa ner för nåra veckor sen skjuter nya skott.. Liksom Paul´s scarlett-rosorna..

--Måtte det här milda vädret hålla i sej hela vintern, sa en dam vi mötte på kissrundan..

Matte och hundarna höll med..

Höstsommar är det vi har.. Vi har inget emot att det blir en  v i n t e r s o m m a r  också..