Tack signaturen Marita för hälsningen.. Det är alltid lika roligt att se, att nån utom "de närmast sörjande" läser mina krior..

Igår gösslade jag "gräsmattorna".. Jag har en stor och en liten.. Den lilla är äldst och friskast.. Där den stora är, odlade min man diverse ätbara växter.. Ett och annat besynnerligt, som  a b s o l u t  inte var avsett för bordet, också..  H a n,  liksom jag, gillade att experimentera..

Att strö på kraftgryn får nog räknas som ett experiment det också.. Men det  s t o d  på påsen, att man kunde strö även om solen sken.. Idag är det kallt och mulet, så  k a n s k e  det kan bli lite regn.. Ja, jäklar i det snuset vad gräset ska växa..

Nåt, som växer och frodas, är det  h ä r  beståndet.. Jag vet  i n t e  vad det är, men det har slagit ner sina rötter i hasselsnåret.. Jag tror  i n t e  det är nåt ätbart.. Nån slags muterad  å k e r s e n a p.. Kanske..

Det  g u l a  är svalört.. D e n  står fint mot det lila.. Jag tänker  i n t e  ta bort nåt av det.. 

Vid den här tiden för två år sen levde jag i ständig ångest.. Mitt lilla Hallon var allvarligt sjuk.. S å  sjuk, att hans liv inte stod att rädda.. 

Jag saknar honom och hans kavata lilla morsa.. Väldigt mycket..