I går förmiddag var jag  u t e  ett tag.. När jag kom hem låg det en  p r e s e n t  på trappan..

Först trodde jag att det var  r a b a r b e r  med skaften utstickandes ur silkespappersembalaget.. Men det var det inte..

Det var  A g n e t a,  som tyckte, att jag  b e h ö v d e  nåt fint till advent.. Ja, det var inte  h o n  som låg på trappan med fötterna utanför.. Det var ett par vackra amaryllisar..Tack, snälla.. 

I går kväll blev jag lessen.. Min lilla  h ö g t a l a r e  till musikplattan hade lagt av och  j a g  var inte mänska att tända den igen..

Jag var helt på det klara med, att jag just nu inte har pengar till en ny eftersom badrumsrenoveringen kommer att lämna mej tämligen pank..

Men så kom en trösterik tanke: I en Herrans massa år har jag klarat mej  u t a n  högtalare, och ska väl kunna göra det en gång till.. 

Så kom  y t t e r l i g a r e  en tanke: Jag ska fråga  B r i t t a.. H o n  kanske kan få igång den.. Hoppas, hoppas..

Och Britta kom fören stund sen, såg och fick gång underverket på nolltid..

Jag hade lyckats komma åt en knapp, som heter som den danske kungen Harald Blåtand, och gör man  d e t  stänger man av kommunikationen mellan platta och högtalare..

Och så följde jag med Britta till Sölvekulls handelsträdgård och där inhandlade jag en krukväxt och en amaryllislök..

Krukväxten heter "Plättar på snöre", och det var nog mest för  n a m n e t s  skull som jag köpte den..

Förresten lagade jag plättar härom dan.. Egentligen var det nog pannkakor.. Dom blev lite  t r a s i g a, men var goda ändå..