Morrontidig.. det är bara förnamnet.. Redan tio i fem i morse vaknade jag, och fann att det inte var nån mening med att somna om.. Jag ska nämligen på bussresa idag.. Troligen till Småland.. 

En firma, som säljer ullfiltar, ordnar nämligen då och då en billig resa med buss till nåt trevligt mål..

Jag har varit med en gång och då gick färden till Köpenhamn (och Bordershop).. Inte köpte jag nåt då (förutom på Bordershop förstås), och inte kommer jag att köpa nåt idag..

Men en utfärd är aldrig fel.. I synnerhet som man inte behöver göra ett enda dugg utom att sitta och åka.. 

Igår tog äntligen kycklingen slut.. Den räckte till  f e m  middagar, och fy sjutton vad trött jag var på den innan den var uppäten..

Sista vändan blev nån slags pytt-i-panna.. Hur i all världen kunde jag vara så dum, att jag frös ner en sån jätteklump.. Vettigast hade varit att dela i lagom stora portioner.. Men vettig är inte alltid man är..

Jag steker i mors gamla gjutjärnsplåt från min barndom.. Det är hennes järnkniv som ligger bredvid pannan.. Bara gamla (antika?) kökutensilier som synes.. (Såsfläckarna på spisen är emellertid av betydligt senare datum)..

Alldeles precis när jag hade börjat traska runt lite och ta mej in och ut ur huset för egen maskin, hittade jag en lök i en av rabatterna.. Det var min fina  a m a r y l l i s l ö k,  som jag som vanligt planterat utomhus när sommaren började.. Och så hade jag  g l ö m t  bort den.. Inte  s å  konstigt med tanke på allt som hände senare..  

Jag jagade bort nåra små vinbärssnäckor, som hade tänkt sej kalasa på löken (hade det varit mördarsniglar hade jag dräpt dom) och lyckades plantera den i en kruka.. Att bära in lök och kruka var inte att tänka på i det läget..

Efter nåra veckor klarade jag inbärningen och nu ståtar den stora löken med en stängel..

Den är ganska kort i rocken ännu, men kommer att bli ståtlig om ett par veckor.. Den  l i l l a  löka har också börjat bli kraftig och fin.. Visst är det  r o l i g t  när det trivs.. Både inne och ute..

Har precis kommit hem från mitt trevliga lilla tisdagsjobb: Högläsning på ett äldeboende i Sölvesborg.. Damerna uttryckte sin uppskattning med föreställningen.. Och  d e t  gjorde jag med..

Det enda jag har svårt för är att hitta dit.. Trots att den är en av stans största byggnader.. Och när jag väl hittat huset gäller det att hitta rätt ingång.. Och sen hitta  b i l e n  när jag gjort klart läsandet, pratandet, fikandet och musiklyssnandet..

Ett par gånger har jag läst i en bok om gammaldags  p o t a t i s p l o c k n i n g.. Nåt som både de boende och jag varit med om i ungdomens dagar.. 

Den här läsningen ger tillfälle till minnen och berättelser.. Både för de boende och för mej.. Alla har vi knegat på 

pärstycket.. Två och två med en korg mellan oss..

Nästa vecka läser vi klart potatisboken och börjar på en om en  t j u r  som blir arg.. Ska bli spännande..

Förra trädgårdsdan i Sölvesborg lyckades jag komma över en krysantemum.. En senblommande växt som jag minns från mitt barndomshem..

Visst finns det krysantemum att köpa, men dom står i krukor, och kallas helt käckt "bollkryss".. Man  l ä r  kunna få dom att överleva på friland, men  j a g  har aldrig lyckats med  d e t  konststycket.. 

Nu blommar emellertid min vackra krysantemum.. 

Jag undrar om jag ska nännas plocka en bukett och sätta in.. Dom vackra blommorna jag fick på min födelsedag för 12 dar sen håller på att ge upp andan.. Men visst har dom stått ovanligt länge..

En annan väldigt söt krysantemum fick jag av en före detta kollega för nåra år sen.. D e n  är tyvärr överblommad nu..

Sic transit gloria mundi, sa lilla Hallon alltid.. Visst känns det sorgligt att sådana här vackra blommor har vissnat..

Källarfynden från igår visade sej vara  k y c k l i n g.. M a s s o r  med kyckling.. Nu gäller det att ha fantasi nog för att klara av hela veckans middagar.. K r y d d o r  har jag så  d e n  detaljen bekymrar mej inte..

Ett experiment, som jag påbörjade för nån månad sen har gått åt pipsvängen;

Dom små plantorna har dött.. Som tur är har jag en till, väl förankrad på moderplantan och insatt i en plastpåse..

Jag hoppas, hoppas, hoppas att det ska bli nåt av detta lilla skott.. Det kommer nämligen från min syster..

Signaturen Diana påpekar idag, att jag ju kan skaffa en "begagnad" vovve.. Tack Diana för din kommentar.. Det är alltid roligt att höra ifrån dej.. Andra har föreslagit detsammma..  Men det  t ö r s  jag inte.. 

Om inte förr så i somras, när jag for på öronen i mitt eget sovrum och bröt lårbenshalsen, fattade jag att mänskan är en bräcklig varelse.. Lägg därtill min ålder.. Jag fyllde 80 häromdan..

Jag kommer aldrig att överleva en hund, och jag har ingen, som kan överta min hund, kanske gammal och i behov av kärleksfull vård..

Alltså får jag nöja mej med att klappa andras.. Och kanske passa dom när husbondfolket reser bort.. Eller har annat för sej som gör, att dom inte har tid med vovven just då..

Jag får tänka på mej som en  r e s u r s,  vilket kanske är att ta i.. "Ta inte i så du kräks," brukade min syster säja..

Tja..

Ibland blir man glatt överraskad.. Gick ner i källaren och kikade i frysen och där hittade jag en karott, proppad med nån slags mat.. V a d  det är har jag ingen aning om, men det är mycket nog för att räcka i flera dar..

Jag  brukar (lite på skoj liksom) säja, att jag lagar en stor sats mat på måndan, och så har jag middagar hela veckan..

L i t e  ligger det faktiskt i det.. 

Det är  l ö r d a g  och jag önskar mänskligheten en trevlig helg och dito mårtensafton.. (Aldrig jag skulle få för mej att äta  s v a r t s o p p a)..

För en stund sen kom lilla Skorpan.. H a n  blev lika glad som vanligt över att träffa mej:

Och lika glad blev jag..

Vi började med en rejäl promenad, vilket gjorde  m e j  duktigt trött..

Sen ville han ha lite vatten, men  d e t  spillde jag till min stora förargelse  u t på golvet.. Fram med trasan..

Sen vilade vi .. Jag i sängen, men där ville lilla hunden inte vara.. H a n  föredrog det svalare köksgolvet:

Jag märker, att jag inte legat av mej vad gäller  h u n d u m g ä n g e..

Synd bara att jag ska vara så gammal.. Inte för att åldern i sej stör mej, men jag är för gammal för att skaffa ny hund.. Fast.. det är trevligt att klappa andras också..

Äntligen har jag lyckats med ett experiment.. Och lyckats  b r a..

Så här var det:

Häromveckan köpte jag ett besynnerligt litet bröd:

Det var kladdigt.. Nästan blött..

Alltså la jag en skiva  brödrosten för att den skulle torka.. Jag fick skära den tvärs över för att den skulle få plats:

Konsistensen på brödet var fortfarande i blötaste laget, så jag dängde på med ytterligare rostning.. Nu blev det knaprigt och nästan lite bränt.. Och luktade  g o t t..

Sen dess köper jag det här brödet och hårdrostar det.. På med  d u k t i g t  med smör och purjo och ingefära.. Det går bra med vanligt pålägg också..

Är det här en  n y t t i g  frukost.. Tja, det vete fåglarna.. Men  g o t t  är det..

Om jag sen kunde lära mej att laga kaffe på nytt vore lyckan fullständig.. Som det är nu (kaffet smakar  h ö  om jag inte blandar ut det med socker och grädde så sej förbarme) hoppar jag allt kaffe hemma hos mej..

Jag dricker bara när jag blir  b j u d e n..