Nu börjar jag få en liten  a n i n g  om vad back up betyder, och tydligen  h a r  jag funktionen ifråga precis  h ä r  på datorn.. Alla mina  f i n a  kort finns med och ännu flera dåliga.. 

Hur jag sen ska kunna vidarbefordra dom om så krävs, får bli en senare fråga.. Alltid finns den  n å n  att fråga..

Efter frosten i lördags natt lyckades jag få upp mina knölar och rötter (Usch, det låter som nåt som sitter på  m e j, företrädesvis på  f ö t t e r n a)..

E n  stor fin dahlia har jag emellertid sparat åt Britta (om hon vill  h a  den, förstås)..

En här stunden på måndagmorronen är veckans absolut bästa.. Sju tomma, härliga dagar ligger framför mej, och det gäller att  f y l l a  dom med något.. Inte bara låta dom gå förbi..

Det känns som om benet är i det närmaste läkt.. Nu gäller det att få upp lite bättre  r ö r l i g h e t  i det.. Och givetvis lite  k o n d i t i o n.. Och så får vi hoppas, att vintern dröjer ett bra tag.. Om så blir fallet kanske jag kan göra lite i och  å t  trädgårn..

Jag har ett  l i t e t  bekymmer (nja, kanske snarast en  f u n d e r i n g)..

Det är så här:

I slutet av den här månaden fyller jag jämna år,  och eftersom jag inte har firat på trettio år, borde det inte inge mej nåra bekymmer.. Men det  g ö r  det..

Tänk om det kommer folk och jag  i n t e  har nåt att bjuda på.. Eller tvärt om.. Om det  i n t e  kommer nån och jag sitter med en massa tårta och annat onämnbart (höll jag på att säja)..

Ett ganska  t r i v i a l t  bekymmer kan man tänka, men nu   ä r  jag en tämligen trivial figur och kan inte låta bli att bekymra mej.. 

Det bästa vore förstås om födelsedan kunde förbigås med tystnad.. Förresten ska jag  b e s i k t i g a  bilen den  dan..

Ytterligare en anledning till bekymmer..

Nähä.. N u  ska jag ta fram  s t a v a r n a  och går min hälsorunda.. (Tvi vale, det är  i n t e  kul.. Inte det allra minsta)..

Den här skönheten tog frosten i förgår natt.. Vill Britta ha den blir jag glad, annars vet jag inte riktigt vad jag ska göra med den.. Att låta den  d ö  nänns jag inte..

I natt kom frosten och det betyder, att vissa rötter och knölar måste räddas.. (Anna, här finns massor att hämta.. Du behöver inte bli nån master criminal, utan kan komma i dagsljus med spade försedd)..

En del måste bäras in, och hur  d e t  ska gå till har jag svårt att fatta.. Agapantusen, som stått i sin kruka flera år och aldrig blommat lär jag få dela upp i småplantor.. D ä r  finns att hämta, Anna.. Där och och i hela trädgårn..

I min trädgård flyttar ständigt nya invånare in, så det är inte mer än rätt, att andra får flytta ut..

Nu har jag lärt vad Back up betyder.. Tyvärr har tydligen en massa bilder försvunnit ut i luften, men, so what.. Jag kan ta nya..

Igår var jag på marknad i Sölvesborg och köpte mej ett par fårskinnstofflor..

Dom här blir varma och goa i vinter..

Att skaffa kondtion är ett hårt jobb..

Efter gårdagens stavgång var jag så  f r u k t a n s v ä r t  trött att jag fick kämpa för att hålla mej uppe.. Det gick till klockan åtta ungefär.. Då stöp jag i säng och sov i elva timmar..

Idag har jag gått den runda jag varje morron gick med vovvarna, först Kanelen sen med Hallon och lilla mor.. Det tog emot måste jag erkänna, men jag  t v i n g a d e  mej.. Jag jobbar ju för tusan för mitt eget blivande välbefinnande.

På rundan mötte jag Tajson, grannens stora kastratkisse.. H a n  förebrådde mej högljutt för att jag inte visat mej på hela sommaren..

Idag är det höstmarknad i Sölvesborg.. Agneta och jag har tänkt oss dit.. Jag ska försöka köpa ett par inneskor med  päls på insidan.. Det börjar bli dags för lite fotvärme nämligen..

Ännu har vi inte haft nån frost.. Visserligen har många träd börjat skifta färg, men  e k a r n a  står ännu gröna och ståtliga.. Dom är för övrigt ståtliga  u t a n  grönska också..

Här i min trädgård blommar dahliorna fortfarande, men funkian har sagt godnatt för  år.. Vi första frost ska jag gräva upp både dahliorna och gladiolusknölarna..

Om jag hade anlag för att  g r ä m a  mej, skulle jag falla i gråt över min förlorade sommar.. Men det  g ö r  jag inte..

Istället planerar jag för nästa vår..  D å  ska jag reda upp allt försummat i trädgårn.. Fasen så fint det bli här  sommaren 2020..

Ork, flås, kondis... Kärt barn har många namn.. E n  sak vet jag dock: Efter den här sommaren har jag ingen kondition alls.. Vad man sen kallar det..

Idag försökte jag gå två kilometer med  s t a v a r,  och det tog nästan livet av mej..

Det finns bara en sak att göra: Fortsätta att stavgå lite längre för var dag.. Att det  h j ä l p e r  vet jag.. 

Benet är nästan läkt vid det här laget, men eftersom jag har tillbringat fyra månader i påtvingad stillhet är det så mycket annat som fallerar.. Kondition och ryggen tillexempel..

Nähä, slut på gnällandet.. NU gäller det att spotta i nävarna och kämpa på.. Jag börjar i morron..

Ha.. Idag har jag och Agneta varit i Tingsryd och handlat.. Dels hos Börjes och dels i fina affären..

D ä r,  i fina afffären, hittade jag  y t t e r l i g a r e  ett par bruna manchesterbyxor.. Dubbelt så dyra som dom jag köpte häromdan och, faktiskt,  v ä l d i g t  fina.. Dom får väl bli finbyxor ett tag framöver..

Nu får det vara färdighandlat, för nu är dom pengar, jag inte gjort av med på hela inneliggarsommaren, i det närmaste slut.. Och sen är jag "pank och fågelfri" igen.. 

Nja, jag har så jag kan  ä t a  månaden ut.. Nåt annat behöver jag inte.. (Det känns lite grann som i ungdomens sorglösa dagar).. Man har inte roligare än man  g ö r  sej..

Innan vi for iväg smorde jag ryggen med liniment och tog på mej en gördel.. Och se, jag fick inte alls ont, trots att jag vandrande omkring i flera timmar.. (Tala om  å l d e r d o m e n s  sorglösa dagar)..

Allt som allt en verkligt trevlig utflykt till Tingsryd, som för övrigt ligger vid en sjö, som heter Tiken.. Ut i Tiken faller en liten bäck, och en gång när vi åkte här föreslog min man, att bäcken borde heta Valpen..

Det är alltid roligt när nån för mej fullständigt obekant person skriver och har synpunkter på det jag skrivit.. Tack, tack signaturen Göran..

Signaturen hade  o c k s å  ett förflutet i bruna manchesterbyxors sällskap, och så nämnde han V-jeans och platåskor dessutom..

Jag vill minnas att  a l l a   byxor var vida nertill även om dom inte hade V-skärning.. Platåskor var för mej en omöjlighet med tanke på min resliga gestalt.. Att jag dessutom alltid varit en  s n u b b l a s  hade inte gjort den sortens skor precis lämpliga.. Heller...

I morse tänkte jag att jag skulle ta ett kort på mina skära sensommarblommor.. Dom jag fick av min förra kollega Kristina.. 

Kameran  v ä g r a d e,  och sa att minnet var fullt..

Jag iväg till Bromölla där jag köpt kameran och bad om hjälp..

En vänlig dam frågade om jag hade "back up" på innehållet, men eftersom jag inte begrep vad hon frågade om, och inte ville erkänna min okunnighet, sa jag att  d e t  hade jag..

Hoppas jag sa rätt nu.. Kameran  f u n g e r a r  igen och jag har tagit en bild på blommorna som var tänkt:

Jag har en femtio år gammal  k ä r l e k s r e l a t i o n  med bruna  m a n c h e s t e r b y x o r..

Det kan gå  d e k a d e r  utan att jag ägnar bruna manchesterbyxor en tanke, men  s å  poppar längtan efter dom bruna byxorna opp..

Oftast finns dom då inte i handeln, men  i   g å r  fanns dom..

Inte för att jag trodde det var nån mening med det, men jag tittade iallafall in på Kapp-Ahl i Mjällby.. Och  d ä r  hängde ett par.. I min storlek dessutom.. Vilken fröjd..

Mina första bruna manchesterbyxor köpte jag 1969 när jag pluggade i Göteborg.. På den tiden var det inte alldeles givet att byxor sågs med blida ögon i det offetliga.. Om det inte var i sportsammanhang förstås..

Men  d e t  brydde jag mej inte om utan m i n a  bruna manchesterbyxor hängde på tills dom i stort sett föll i trasor.. 

Sen dess hyser jag en stor och evig kärlek till bruna manchesterbyxor.. Dom jag köpte i går var mitt tredje par..

Tre par på femti år är inte mycket.. M e n  hittar jag ett par till köper jag det.. Att ha i   r e s e r v,  liksom.. Det kan ju dröja tretti år till innan man kan hitta dom i handeln..