Vilken lycka.. En hel timme med trädgårdsjobb i går..

Jag var rädd, att jag inte skulle kunna ta mej ner och upp från pallen jag alltid brukar sitta på när jag trädgårdsjobbar..

Men  d e t  gick faktiskt som en dans.. Trots att mitt brutna, numer läkta, ben har blivit  ä n n u  smalare under konvalescensen.. Alltså gäller det att träna..

Igår visade jag ett foto på mej när jag var i 25-årsåldern.. Jag häpnar:  Jag såg ju  b r a  ut.. D e t  hade jag ingen aning om på den tiden.. 

Att nedvädera sitt utseende är nog ganska typiskt för flickor.. Jag har läst nånstans, att tillåmed en sån superskönhet som Audrey Hepburn ansåg sej.. om inte  f u l..  så nåt ganska besläktat..

Precis idag ser jag ut som på selfien nedan, och jag är nöjd.. Det finns sånt som är värre att bekymra sej för än lilla fejset.. Fast, det är klart, jag  k u n d e  ju dragit en kam genom håret..